Scania-Vabis motortyp 1544, 1925-1942 Del två.

[Anders Ason]

I del ett (viewtopic.php?f=11&t=4162) nämndes att motorn även fanns i minst en grävmaskin och detta följer vi upp här. Märkligt nog så var min bekant (har veteranmaskiner o dito lastbilar) som var med som lasthjälp väl förtrogen med denna motortyp då den användes som drivkälla i hans faders egenhändigt byggda grävmaskin där precis allt hemtillverkades, t o m bandplattorna o s v. Tillverkningen "övervakades" av min bekant som ju var ganska ung på den tiden:

LE_048 (Custom).jpg (34.52 KiB) Visad 18350 gånger

Den lilla gossen och mannen till vänster är samma person, men med några år mellan bilderna.

P1020125 (Custom) (400x300).jpg (111.68 KiB) Visad 18350 gånger

Motorn var ett klipp skulle man säga i dag, den fungerade bra i ur och skur och utan mankemang. Grävmaskinen "exporterades" senare till Gävle och en viss Hedlund men sedan försvinner spåren efter den. Kanske någon på forumet vet? Tips och o idéer tas tacksamt emot.

Avslutningsvis några bilder på den fantastiska maskinen och motorn i arbete:

LE_015 (Custom).jpg (41.95 KiB) Visad 18350 gånger

LE_016 (Custom).jpg (41.53 KiB) Visad 18350 gånger

LE_031 (Custom).jpg (41.31 KiB) Visad 18350 gånger

LE_032 (Custom).jpg (42.99 KiB) Visad 18345 gånger

[Lars-Gunnar]

Fantastiska foton av fantastiska maskiner. Svartvitt skall det vara. Är det en International eller REO?

Lars-Gunnar

[Anders Roger Larsson]

Fantastiska foton av fantastiska maskiner. Svartvitt skall det vara. Är det en International eller REO?

Lars-Gunnar

Ford från ca 1940. Håller med "Fantastiska foton av fantastiska maskiner"...

[Lars-Gunnar]

Att köra dessa gamla grävare liksom Åkerman, Landsverk och Ruston Bruysus Var både ett fot- och arm medelst långa golvspakar. Jag har sett flera men inte kommit på vad som gör vad. Svängbommen kanske bromsades via fotpedal och givetvis för bromsning vid larvförflyttning. Var spakarna bara för grävning? Ett vet man ju inte satt de så bekvämt som idag med små fingervippor.

Lars-Gunnar

[Anders Ason]

Mycke´ spakar var det, b l a för lyft och bromsning av bom och stícka. Det hände sig att en lingrävmaskinsförare hade en s k läsk av Lorangatyp med sig i hytten. Det var mitt i sommaren och varmt, men tyvärr bar det sig inte bättre än att flaskan tippade av svängen och när föraren skulle tömma och sänka över den lastande bilen så hade flaskan rullat under bromspedalen till bommen = noll broms. Resultatet blev en skrotad lastbil med knäckt flak o ram, en krossad hytt där föraren i bilen klarade sig med en decimeter tillgodo. Detta bevittnat av min hjälplastare på bilderna.

Linbrott var också mycket vanligt förekommande och med de risker det innebar. Maskinisten var alltid själv mycket välsmord.

[Lars-Gunnar]

...
Anders vet du vad de använde för flak vid gruskörning, vägarbetsmakadam och rent berg?

Rent berg har jag sett att din far hade grova plank istället för orginalsidolämmarna. Men vad hade man på botten på flaket? Alla sådana typer sliter oerhört om det bara är träbotten. Visst hade de typ 3 mm järnplåt eller annan metall som skonade plankorna?

Lars-Gunnar

Plåtskodda flak kom ganska tidigt, fanns med säkerhet på 50-talet men vet inte när de blev vanliga. Svaret din fråga är att jag egentligen inte vet, men tror att det på 40-talet var "trägolv".

[Lars-Gunnar]

Fråga på Maskinisten. Man vet aldrig vad man får veta. Anton är en gammal Åkerman reparatör kanske han kommer ihåg?

Lars-Gunnar

[magirus]

Detta var fina bilder.
Under 1990-talet bodde jag granne med en man som köpte sin första grävmaskin tidigt 1950-taL. Det var en Ruston RB10 (RB ska visst betyda Ruston-Bucyrus) och genom åren fortsatte med ett antal Åkerman och den sista maskinen han hade var en Åkerman H12.
Hans åsikt var att det var, trots obekvämligheten, bättre att köra linmaskin eftersom det var mera rörelser och framför allt omväxlande då det var mycket smörj-jobb under en arbetsdag.
Detta kan säkert diskuteras i det oändliga av "ni" som var med, jag refererar bara vad han sa. Det intressanta var att han var rörlig och i full gång anda in i det sista. Det var ett stort privilegium att få ha tagit del av hans liv i entreprenadsvängen.
(förlåt denna trådkapning)

[Thomas Almen]

Jo, Magirus, har också reflekterat på det där. Man träffar 80-åringar som man vet kört maskiner hela sitt liv, men fysiskt framstår man själv som en usel kopia... Hörseln kan klicka något, men i övrigt är dom i bra form. Men samtidigt hade dom nog en bättre grundkondis, kanske skaffa bil sent, gick/åkte skidor till skola & nöjen från tidiga år. Numer sitter vi oss till krämpor.

[Lars-Gunnar]

...
Anders vet du vad de använde för flak vid gruskörning, vägarbetsmakadam och rent berg?

Rent berg har jag sett att din far hade grova plank istället för orginalsidolämmarna. Men vad hade man på botten på flaket? Alla sådana typer sliter oerhört om det bara är träbotten. Visst hade de typ 3 mm järnplåt eller annan metall som skonade plankorna?

Lars-Gunnar

Plåtskodda flak kom ganska tidigt, fanns med säkerhet på 50-talet men vet inte när de blev vanliga. Svaret din fråga är att jag egentligen inte vet, men tror att det på 40-talet var "trägolv".

Det var konstigt, jag ställde en fråga och har besvarat den själv vilket jag inte gjort. Är det någon som ändrar i mitt inlägg istället för att svara med ett eget. Äre du Anders som är en riktig filur.

Lars-Gunnar

[Anders Ason]

Ber om ursäkt Lars-Gunnar, det är jag som gjorde fel och jag vet nu även varför. Vid svar på ett inlägg försvinner huvudet på det inlägg jag svarar på ovanför min skärm. Det var alltså inte meningen att det skulle bli så här. Kommer nu att vara noggrannare.

[Lars-Gunnar]

Ber om ursäkt Lars-Gunnar, det är jag som gjorde fel och jag vet nu även varför. Vid svar på ett inlägg försvinner huvudet på det inlägg jag svarar på ovanför min skärm. Det var alltså inte meningen att det skulle bli så här. Kommer nu att vara noggrannare.

Ingen fara Anders jag visste att det var du på svaret för du blåar alltid. Blått har blivit din signatur..

Få se om min avatar dyker upp nu

Lars-Gunnar