Lokkorg från Graz till Västerås

[Bengt Dahlberg]

[Per Thomson]

Sammanfattning:
Kostnad med lastbilstransport uppgick till bara en tredjedel jämfört med järnvägstransport.
Tid med lastbilstransport var tre dagar medan tiden med järnvägstransport uppgick till 14 dagar.

Ja ja, alla inblandade i den omfattande järnvägsbyråkratin krävde sin beskärda del och när det dessutom handlade om flera länders järnvägsförvaltningar som skulle ha del av kakan så blev så försvann allt sunt förnuft. Visserligen handlade detta om en dispenstransport men det gjorde det ju även för vägalternativet.

Frågan är, hur skulle jämförelsen blivit om transporten skulle ha utförts idag?
Man kan idag läsa om intressanta transportlösningar på järnväg i banverkets tidning Godset och då figurerar ofta aktörer utan förvaltningsbakgrund som genomförare, inte sällan företag som tidigare i huvudsak sysslat med lastbilstransporter. Framstegen man kan läsa om handlar nog mest om lösningar inom Sverige. Det förekommer också lösningar över gränser men då handlar det om att man måste ha så stora godsmängder att man kan bilda ett särskilt bolag vars huvudsakliga affärsidé baseras på en tidtabellstyrd heltågspendel.

Så sent som i augusti i år körde jag på E4 mellan Värnamo och Jönköping ifatt ett B lok som transporterades på en maskintrailer. Egentligen var det två maskintrailers för B-loket var Sveriges största all-round ånglok vägandes säkert över 80 ton och fick inte plats på en trailer. Man hade kopplat ifrån tendern (vagnen som bär kol och vattenförrådet) från loket och lastat den på maskintrailer nr 2. Senare fick jag höra att loket transporterades från Klippan i Skåne till Hedemora i Dalarna. Intressant var att loket valde landsvägen.

[Bengt Dahlberg]

Så sent som i augusti i år körde jag på E4 mellan Värnamo och Jönköping ifatt ett B lok som transporterades på en maskintrailer. Egentligen var det två maskintrailers för B-loket var Sveriges största all-round ånglok vägandes säkert över 80 ton och fick inte plats på en trailer. Man hade kopplat ifrån tendern (vagnen som bär kol och vattenförrådet) från loket och lastat den på maskintrailer nr 2. Senare fick jag höra att loket transporterades från Klippan i Skåne till Hedemora i Dalarna. Intressant var att loket valde landsvägen.

Det har funnits större ånglok i Sverige än B-lok.
Men, det är en åkare som köpt loket, och om jag nu kommer ihåg riktigt, var det åkeriet själv som utförde transporten.
Så, i detta fallet kan man påstå att "själv är bästa åkardräng".

[Lars-Gunnar]

Jo, det stämmer bra. Han skulle ställa upp loket till beskådan hemma hos sig någonstans i Dalarna.

Lars-Gunnar

[Micke Lund]

var det inte F loket som var störst,eller?

[Böll]

De inte den unga traktor samlaren ni menar som fick ett stort lok,bara han stod för transporten själv,han va med i Nostalgia och visa runt hemma???,annars skulle de va mkt ku,l å veta vad de va för åkeri som släpa hem loket,

[Per Thomson]

var det inte F loket som var störst,eller?

F-loket var mycket stort men däremot inget all-round lok, det var främst till för tunga snälltåg (persontrafik snabbgående). Samtliga såldes visst till Danmark då de järnvägssträckor som trafikerades med dessa snälltåg tidigt blev elektrifierade.

Det förmodligen största ångloken som använts i Sverige (finns 2 st bevarade, Gävle och Grängesberg) ägdes av TGOJ och drog de tunga malmtågen mellan Grängesberg och Oxelösund, således rena godstågslokomotiv. De användes ända in på 1950-talet, jag tror den banan blev elektrifierad först 1953 och då ersattes de av Ma-lok. Ånglokens största nackdel är att de har dålig verkningsgrad, de slösar bort onödigt mycket ånga även efter det de fått upp farten. TGOJ:s ånglok var "moderna" och i stället för att ångan leddes till cylindrar kopplade mot hjulen så leddes ångan till en turbin som via en växellåda förmedlade kraften till hjulen.

Nu har vi kommit långt bort från lastbilar men eftersom detta hör samman med transporthistoria och teknisk utveckling så låter jag det få komma med. För den som är intresserad rekommenderar jag varmt att besöka något av dessa museer för att se detta imponerande turbinlok.

[Anders]

Faktum är att alla tre ångturbinloken som NOHAB byggde åt TGOJ finns bevarade, två i Grängesberg och ett i Gävle.
Ett av loken i Grängesberg är i körbart skick medans det andra är något sämre. Dock läste jag någonstans att man skulle försöka att få iordning det andra loket i Grängesberg.

Loken användes till att dra malmtågen på sträckan Eskilstuna-Oxelösund, där det fanns väldigt tunga backar vilket krävde ett kraftigare lok. Det sista malmtåget från gruvan i Grängesberg till Oxelösund drogs av ångturbinloket.
Undertecknad har dock sett turbinloket i full fart vid en marknadsdag i Oxelösund 1988 när GBBJ använde turbinloket till att dra museitåget mellan Nyköping och Oxelösund.

Anders