Scaniabeteckningar

[Stellan]

Jag hittade en pärm från verkstadsskolan med en sammanställning av scanias lastbilar från 1944 till 1972, och där är några uttryck jag inte känner igen.

"Siluminblock" är ett av dem, kan det vara någon slags legering med aluminium inblandad?

Sedan nämns "pilkugg" i samband med växellådan, är det detsamma som snedskurna drev?

/Stellan

[flak]

Pilkugg är snedskurna och självcentrerande drev

[Bengt Dahlberg]

Jag hittade en pärm från verkstadsskolan med en sammanställning av scanias lastbilar från 1944 till 1972, och där är några uttryck jag inte känner igen.

"Siluminblock" är ett av dem, kan det vara någon slags legering med aluminium inblandad?

Sedan nämns "pilkugg" i samband med växellådan, är det detsamma som snedskurna drev?

/Stellan

Silumin användes för att gjuta motorblock av. Såg i slutet av 50-talet ett par motorer på en skrot i Sundsvall, en Volvo- och en Scania-Vabis-motor i silumin.
Tror det var Wedaverken som använde beteckningen Silumin och det gjöts även elarmatur (Selfa Silumin) i materialet.
Ett motorblock måste ha en viss styrka, hållfasthet, som klarar av krafterna mellan topplocken (förbränningstrycken) och vevaxeln. Kanske var det så att silumin i längden inte tålde de krafterna och det är förklaringen till att man återgick till gjutjärn i motorblock.

Pilkugg tillverkades först av Citroën och det återfinns i deras emblem. Citroën levererade ungefär 1906 en pilkuggad kuggväxel till Nydqvist & Holm i Trollhättan för användning i en snöslunga. Pilkugg kan åstadkommas genom att lägga ihop två kugghjul med snedkugg, det ena vänster- och det andra högerskuret.
De Laval i Nacka gjorde också tidigt pilkugg men Citroën var nog först.

[Stellan]

Pilkugg var i stort sett det jag trodde då, men vad för slags metall eller legering är silumin? Jag har aldrig hört talas om det förut...

/Stellan

[Anders]

Pilkugg var i stort sett det jag trodde då, men vad för slags metall eller legering är silumin? Jag har aldrig hört talas om det förut...

/Stellan

Silumin är en legering med sammansättningen 87 % aluminium och 13 % kisel

Anders

[Bo Norvinge]

Scania-Vabis hade motorblock/motorhus av lättmetallen silumin under en period efter andra världskriget.
Bensin och dieselmotorerna till de tidiga modellerna av F10- och L10-serierna ska ha haft siluminblock.
Silium hade tydligen inte tillräcklig hållfastighet för att materialet skulle bli långvarigt i dessa hänseende.

[Stellan]

Jag tvungen att dela på sidan om det skulle vara läsbart, men det väsentliga finns ju här i alla fall. Från och med F 40 1950 så nämns inte materialet i blocket, så det måste väl nästan vara gjutjärn från och med detta?





/Stellan

[s-v1917]

Ja som flera redan har svarat så är "silumin" en variant av aluminumlegering, och denna vecka har jag gått på en TIG-svetskurs på Scanias industriskola och fått lära mig lite mer om aluminiumlegeringar m.m.

Och som nån skrev tidigare så är "silumin" aluminium med lite mer kisel, så det är ingen "egen" prudukt utan en legering av aluminium som går bra att svetsa med TIG-svets.

Mycket bra kurs !!

[S-V L44]

Intressant tabell med värdefull information.
Några kommentarer/frågor avseende tabellen:

a.) För L40 står att "Stödaxel får ej monteras". Vad var skälet till detta jämfört med 2L10? Chassit till L40:s föregångare 2L10 kunde tydligen förses med stödaxel (Ryhds) utan problem, vilket också var ganska vanligt förekommande. Det finns åtminstone en L43 med boggie som för närvarande håller på att renoveras.

b.) För L20 står också att "Stödaxel får ej monteras", men detta faller sig kanske mer naturligt eftersom det fanns en LS20 att tillgå.

c.) För L10 och F10 står att bromsarna var av typ "Stegbromsar". Vad innebär detta? Jag antar att det ju inte var vakuumservobromsar, men fungerade de som vanliga hydrauliska bromsar? I reservdelshandboken för L10/2L10 står att bromsfabrikaten kunde vara Lockheed eller Clayton. Var "stegbromsarna" av Lockheeds tillverkning och vakuumservobromsarna av Claytons tillverkning? (Senare kom ju som synes även Bendix in i bilden, men bara för L40 och dessa hängde ju även med på L51:an.)

d.) För L40 står att "Spårvidden får ej ökas genom montering av större däck än 8.25-20". Enligt gamla registreringshandlingar så var flertalet bilar även försedda med däck 9.00-20. I sammanhanget kan nämnas att spårvidden ökades något när 2L10:an introducerades. 2L10 hade samma axlar som L40, men L10 däremot något smalare.

Värt att notera är också att de angivna chassinumren inom respektive modellserie inte alltid är "absoluta" som synes i följande tråd viewtopic.php?f=11&t=1788

// S-V L44

[Stellan]

Några svar har jag inte, men jag kanske kan späda på med frågor
Beklagar kvaliteten, men det är trettiosju år gamla kopior jag skannat...





/Stellan

[S-V L44]

Ännu en mycket intressant tabell.
Då var det det 9:e tillverkade Scania-Vabis L51-chassiet som var till salu i Nybro-trakten för något år sedan.
Samma ägare hade ytterligare en L51:a till salu med ett alldeles för kort chassinummer (det var uppenbart att andra eller tredje siffran i början av numret saknades). De tre sista siffrorna däremot var numren direkt efter det förra chassits. Därför antog vi att det kompletta chassinumret skulle vara så, att det i så fall skulle kunna varit den 10:e tillverkade bilen, men årsmodellsangivelsen och mina senare rön antyder att denna snarare var tillverkad exakt 1000 nummer senare.

Sådana här tabeller är ju ytterst värdefulla när man försöker få fram fakta.

När vi ändå är inne på Scania-Vabis modellbeteckningar så kan man ju undra varför många av de holländskregistrerade L51:orna har så märkliga officiella modellbeteckningar, t.ex. L351C, L355C, L555C, LH355, LH355A, LA355AT, LA352B, LH5550, etc.. Eftersom dessa bilar definitivt inte kan vara producerade i Nederländerna (Zwolle-anläggningen kom ju i bruk först 1964), så är de ju en gång exporterade från Sverige. De exportvagnar som jag identifierat tidigare har den normala svenska modellbeteckningen, men med ett "E" efter som sannolikt står för Export. Detta vore ju mer logiskt att använda än de kryptiska beteckningarna som nu finns i det Holländska bilregistret.
Det finns trots allt en del L51:or med "normal" modellbeteckning i Holland, men dessa bilar är direktimporterade långt senare än det egentliga produktionsåret.

// S-V L44

[Stellan]

Det är verkligen trevligt när gamla papper som ligger i lådorna kan komma till både nytta och nöje. Jag har egentligen ingen aning om de riktigt gamla modellerna, så jag lär mig en hel massa nytt tack vare det här

Kanske jag ska lägga upp de andra nio listorna också frampå...?

/Stellan

[Per Thomson]

Stellan, du får gärna lägga upp de andra sidorna också men jag hade tänkt lägga upp desamma som anslag eller liknande som vi har för listan på över hytt och påbyggare. Jag har samma förteckning också men skall försöka få till det med pdf -formatet så vi lätt kan skriva ut dessa tabeller. Jag skriver detta inlägg publikt så andra kan se vad som är i pipe-linen. Kontakta mig gärna (tel) om du har andra synpunkter.

[Stellan]

Tanken på pdf-filer har ju varit uppe någon gång tidigare, så vi kan väl se efter nyår vad som kommer upp? Jag tror att det finns en hel del sådant här material liggandes som kan komma till nytta, kanske det till och med kan bli något slags bibliotek för "datalistor" på forumet?

/Stellan

[S-V L44]

Jag har en sexsidig broschyr som beskriver Scania-Vabis växellådor serie G450 och G650.

Broschyr Scania-Vabis Växellådor G450 & G650 - Sid 01 - LR.JPG (154.66 KiB) Visad 32058 gånger

Om man tittar i modellsammanställningen som visades tidigare i denna tråd så finns just dessa växellådor inte omnämnda.
Broschyren har inget tryckår, men med hjälp av illustrationer (av bl.a. T. Starck, som var "hovillustratör" för Scania-Vabis under 1940-talet, och hans illustrationer förekommer i en mängd 1940-tals annonser för Scania-Vabis) och det faktum att tillsatsväxellådan som kom 1948 är omnämnd så tyder mycket på att växellådorna skulle höra hemma alldeles i slutet av 1940-talet eller eventuellt under mycket tidigt 1950-tal.
Växellådorna är femväxlade med de fyra högsta växlarna synkroniserade. Dessutom fanns det ett alternativ med överväxel.
På den andra sidan finns en intressant tabell som visar utväxlingsförhållandena och marschhastigheten vid olika motorvarv och med olika bakaxelutväxlingar. Detta är kanske något man skall notera om man vill försöka inrikta sig att hålla någotsånär samma tempo på vägarna som "modern" trafik.

Scania-Vabis Växellådor G450 & G650 - Tabell.JPG (94.7 KiB) Visad 32058 gånger

Är det någon som kan ge en förklaring varför denna serie av växellådor inte är omnämnd i de övergripande modellsammanställningarna?
Eller är det de som benämns G50 som kom i L40 och L60 under 1951, där då G450 hörde hemma i L40 och G650 i L60?

// S-V L44