Tidningen Klassiska Lastbilar

[Kjell T]

Många med mig kunde för några år sedan glädjas åt den då nya tidningen Klassiska Lastbilar kom ut.
För några dagar sedan fick jag en räkning på prenumerationen, 69,- Euro. Eftersom jag tyckte att det verkade i dyraste laget sökte jag fram räkningen från fjolåret. Den var på 57,- Euro, alltså en ökning med ca 21%! Då börjar man fundera om man skall betala eller inte. Speciellt när man uppnått en ålder som gör att inkomsterna inte ökar. På räkningen framgår att det gället 9 utgåvor. Nu befarar jag att man satsar på kvantitet i stället för kvalitet. För mig räcker det bra med 6 nr per år så att man har något att se fram emot.
Nu gillar jag främst lastbilar från de nordiska länderna men även andra och trots mina begränsade språkkunskaper försöker jag läsa en del lastbilstidningar skrivna på andra språk också. Den kanske kvalitetsmäsdigt bäst gjorda är en tysk tidning som kostar 44,- Euro per år för sex nummer.

[Anders Ason]

Gjorde vid något tillfälle en reflektion över de sk profiltidningarnas prisbild. Specialtidningar som väl har betydligt lägre upplagor än den kolorerade veckopressen ligger dåligt till i jämförelse. En profiltidning inom motorområdet ligger på ca 80-100 kr per nummer i handeln och då ligger Klassiska bra till med sin 69 kr (2017). Vill minnas att en Allers kostade 27 kr nyligen men då står det ju å andra sidan inte så mycket om klassiska lastbilar i den. (Vem f-n skulle vilja byta Klassiska Lastbilar mot Allers?)

69 euro (667 kr just nu) i ditt fall men det är kanske är högre distributionspris till andra länder? En prenumeration kostar nu i Sverige 599 kr och då ingår förstås portot. Ca en hundring mer, eller ca en tia per nummer (9 nummer) för att skicka den till Finland. Vill minnas att tidningen, när den kom ut 2010 låg på 3-400 kr/år.

Chefredaktören som finns på Forumet kan nog möjligen utveckla frågan.

[Bengt Gustafsson]

Utan att ha hunnit konsultera dem som sköter dessa frågor på förlaget lär det vara så som Anders skriver om distributionskostnaderna.

Ett högre kostnadsläge avseende alla övriga faktorer som har med produktionen att göra kan säkert också spela in i kalkylen.


Med vänlig hälsning
Bengt Gustafsson

Redaktör
Klassiska Lastbilar

[Per Thomson]

Kanske vi ska återta Österbotten till Sverige så portot blir detsamma

[Kjell T]

Det är de kostnader som jag själv skall ut med som bekymrar. Det mesta blir dyrare, men inkomsterna ökar inte. Byte till Allers eller någon annan tidning är inte aktuell för mig.
Ordspråk: Många bäckar små, gör en stor å.
Frakt och porto kostnader har jag aldrig förstått mig på, det brukar vara billigare att få ett paket från England eller Tyskland än att skicka ett inrikespaket.

När tidningsupplagan ökar befarar jag att det blir på bekostnad av kvaliteten. Hoppas jag har fel.

Det finns ett skräck exempel från samma förlag. Bilsport, med fina bilder och texter som inte innehåller så mycket vettigt. Kanske det är är en tidning som läsarna gillar och som ger bra med inkomster till förlaget? Jag brukar titta i den ibland när jag ser den någonstans, tex på mitt jobb finns den tillgänglig för de som är intresserade.

[Anders Ason]

Nytt nummer kom med morgontidningen i morse.

[ankarback]

Att en specialtidning som handlar om ett så smalt område som veteranlastbilar blir dyr att göra i Sverige har ju med upplagan att göra. Vi är ca 10 miljoner invånare i vårt lilla land så underlaget är inte stort. Senaste åren har ett flertal specialtidningar lagts ner då förlagen ansett att dom inte drar in tillräckligt med pengar så jag tycker vi ska vara glada att tidningen alls existerar. Att vi får ett extra nummer 2018 ser jag bara som positivt.
Att man kan göra specialtidningar om i stort sett vad som helst i USA eller Tyskland beror ju på att dom är så många fler invånare och på det sättet finns det ett större kundunderlag. Ju fler tidningar som ges ut desto lättare är det att få annonsörer och desto billigare blir tidningarna. Som ett exempel prenumererade jag tidigare på tidningen Fourwheeler, en amerikansk tidning om offroadkörning och offroadfordon. Den kostade ca 250kr per år för 10 nummer skickade till Sverige! Upplagan är enorm och tidningen innehåller massor med annonser, vissa på flera uppslag. Sånt kan svenska specialtidningar bara drömma om. Kundunderlaget för specialintressen är så mycket mindre i Sverige så dom få företag som finns kan aldrig annonsera på det sättet och tidningen måste dra in alla pengar från prenumerationer och lösnummer försäljning. Då blir det dyrare tidningar...
När det gäller Bilsport så är det en av dom absolut största motortidningarna. Målgruppen är en helt annan än Klassiska lastbilar och det är inte meningen att läsaren av Klassiska lastbilar ska uppskatta Bilsport.

/Johan

[Per Thomson]

Kanske vi Sverige-prenumeranter ska betala någon krona ytterligare för att subventionera de få prenumeranter som finns uti i förskingringen
Men det är ju ett räknestycke som KL säkert har övervägt.

[Per Thomson]

KL i brevlådan idag, uppskattar verkligen reportaget om Allerts åkeri. Då jag var Bolidenanställd var jag med om att förhandla transporter med Ragnar, gips till Gyproc från Helsingborg. Gipsen gick tidigare med båt via Göta kanal men Ragnar kunde köra den billigare i stället för att köra "tomme" hem efter ordinarie leveranser av säd till Åhus.

Ragnar var även medlem i ÅHS, ett av de sista möten han var med på var detta i Örebro 2005, tror att han står i bildens centrum en bit från kameran i beige rock. http://www.veteranlastbilar.se/Gallery.asp?pageid=699

[Alutrans]

Utvecklingen för papperstidningar är tyvärr inte positiv. I förra veckan ställdes det krav på att jag skulle minska ersättningen med en tredjedel för att fortsätta leverera material till Klassiska Lastbilar. För mig är det otänkbart att leva upp till detta som då skulle innebära en rejäl kvalitetssänkning. Därför lämnar jag tidningen som jag i stort sett från början skrivit och levt in i varje nummer. Tackar för det som varit. Naturligtvis kommer jag inte att sluta med att dokumentera historien i lastbilarnas värld, som varit mitt arbete i 45 år och intresse sedan snart sex decennier. Återkommer i en "never ending story"! /Stefan

[Alutrans]

Tack ska du ha Anders!
Men varför är ditt inlägg borttagit?
/Stefan

[Kjell T]

Det är i mitt tycke en tråkig utveckling i dagens digitala värld när kunskap och lång erfarenhet inte värdesätts. Verkar vara viktigare med kvantitet än kvalitet.
Verkar som girighet i allt större utsträckning får styra.
Kanske jag är en gammal gnällig gubbe med gammaldags åsikter?

[Noxcania]

Nejdå Kjell, jag e av exakt samma åsikt, vore de inte så så skulle inte øststatsbilar dra svenska trailers heller...

[S-V L44]

Jag hade egentligen inte tänkt lägga mig i denna diskussion.

Och jag förstår Kjell T att han är bekymrad.

Jag skrev först ett väldigt långt och omfattande inlägg, men sansade mig och skriver nu bara det mest relevanta än om det kanske är långt i alla fall.

Det är naturligtvis oerhört tråkigt om tidskriften skulle tvingas läggas ned av kostnadsskäl, men dels är det nog svårt att ha ett innehåll som tillfredsställer alla och dels drabbas vi alla av diverse smyghöjningar i alla möjliga sammanhang.

Beträffande innehåll så hade jag personligen önskat mig mycket mer, kanske tre-fyra stående sidor i varje nummer, av artiklar, bilder, kanske tekniska data, etc. som berör lastbilar tillverkade mellan 1920 och 1950.
1930-talet är enligt min mening det årtionde som är allra mest spännande. Då började lastbilar i mångt och mycket likna de lastbilar vi kan betrakta idag.
Personligen är jag inte exalterande intresserad av bilar från 1970-1990-talet, men läser om dem i alla fall. Skulle innehållet i tidskriften övervägande handla om lastbilar från den tidsperioden, vilket det tyvärr börjar tendera till, så skulle jag inte förnya abonnemanget då jag inte anser det vara värt de slantar som jag pungar upp.
Men, å andra sidan, är det bara att läsa allt det som avhandlas i vårt Forum. Den yngre publiken verkar uppskatta de nyare fordonen mer än de gör avseende de äldre.
Jag tror att ointresset för de äldre lastbilarna grundar sig i okunskap och att man inte vill eller kan (eller återigen på grund av okunskap) ta sig an de äldre bilarna.
Bilar som trots allt kördes av våra far- och morföräldrar, föräldrar, och andra släktingar och som grundlade den samhällsutveckling och standard vi har idag.
Varför inte sammanställa de över hundratalet bilmärken som varit representerade i Sverige (och Nordiska grannländer för den delen) och beskriva dem en efter en, eller några av dem per tidskrift?
Man skulle t.o.m. kunna göra artiklarna som en bilaga för att riva ur och samla på, se det som en slags utbildning, uppslagsbok, eller .... Med kunskap följer också förhoppningsvis ett ökat intresse kring det riktigt gamla som de allra flesta av oss glömt eller förträngt idag.

Beträffande begreppet ”kvalitet”, som nämnts i sammanhanget, så är detta egentligen ett väldigt vagt ord.
Kvalitet är kopplat till om en individ upplever att en vara, tjänst, etc. är prisvärd eller inte. Dyr som billig.
Som ganska berest världen över under många år så brukar jag säga (kanske lite på skoj) att man aldrig skall tacka för maten när man betalar för sig i en restaurang, utan om man överlevt natten så kan man komma tillbaks nästa dag och tacka för maten istället. Då har det varit bra ”kvalitet”. Och egentligen skulle man inte betala för maten alls förrän man vet att den var helt OK.

Nog är det så att priser springer iväg. Ibland okontrollerat. Ibland beroende på statliga direktiv och pålagor. Distribution är ett exempel, fastän transporter blir relativt sett billigare och billigare så blir konsumenten belastad med allt stigande kostnader.
Bl.a. portot höjs oavbrutet, men avtalen med fjärran länder, t.ex. Kina ligger kvar på samma låga nivåer. Att inhandla något från USA kostar nu så mycket i form av distribution, tull och moms på alltihop så det är tveksamt att överhuvudtaget handla något "over there". Det kan faktiskt bli billigare att köpa en billig flygbiljett och ta grejorna med som handbagage eller incheckat bagage. Billigare blir det kanske inte helt ut i faktiska utlägg, men man får ju sig en liten utflykt på köpet.
I Sverige och Danmark har PostNord tydligen uppenbara problem. Om man skall tro dagspressen så gör inkommande försändelser (främst E-handel) att lagringsutrymmena översvämmas och man överväger utdelning endast varannan dag. Hmmmmm…. Borde man inte i sådana situationer dela ut post två gånger om dagen för att minimera lagerbehoven och komma ifatt????

Tidskrifter från utlandet? Visst det är helt klart ett alternativ, ofta billigare, men innehållet är ju inte direkt kopplat till produkter och scenarion som man känner igen från det här landet.
Utmärkta exempel är tyska Last & Kraft, brittiska Vintage Tucks & Commercials Magazine, och ännu en brittisk tidskrift Heritage Commercials.
I 25-talet år prenumererade jag på tyska Auto Motor och Sport som både var ytterst prisvärd och läsvärd, men jag slutade och slängde alla mina sparade tidskrifter på tippen när jag flyttade till USA 1993. Den svenska varianten idag är knappt värd att läsa, eller ännu mindre att köpa.

// Kjell N

[Kjell T]

Håller helt med Kjell N, de äldre bilarna intresserar även mig. Även äldre påbyggnader och extra utrustning intresserar. NÅgot som kanske kunde vara till glädje och nytta är olika reparationstips för renoverare. Eller är det så alla har den nödvändiga kunskapen i snickeriarbeten, reparation av elektrisk utrustning med mera.

Jag nämnde Bilsport som ett i mitt tycke "skräckexempel" på tidning. Jag hittade av en händelse nu en kopia, som jag fick av en bekant sommaren 1979, det är: "Trimma med BILSPORT VW 1600L". Troligen är det från en tidning från tidigt 70-tal eftersom det är en motortyp som tillverksdes från 1966 framåt som beskrivs. En mycket detaljerad beskrivning om hur arbetet skall utföras. Det hur inte till det vanliga att man i detta nu skulle hitta något liknande i tidningar.

Troligtvis kommer jag att betala prenumerationen på Klassiska Lastbilar även denna gång och hoppas att kvalteten inte blir lidande.

Vi har här i landet haft en för vanliga löntagare och konsumenter negativ kostnadsutveckling sedan Euro infördes from 2002.