Nyfikenhet om "stora Duett" lastbilar

[Noxcania]

Volvo lastbilar som ser ut som førvuxna Duett pickupper verkar ha alla møjliga namn såsom Starke, L37505, N84, L465, L373, o.s.v...
Men finns de nå't slax samlingsnamn før dom?

gammalVolvoLastBil.jpg (86.12 KiB) Visad 20802 gånger

[Per Thomson]

Nej. Skulle i så fall vara lastförmågeintervall endast, t ex 4 - 5 tonsklassen då.

[Anders Ason]

Finns även som var en mycket vanlig droskbil en gång i tiden. D v s en populär Volvodesign. Något gemensamt namn för designen är såvitt inte känt.

volvodroska.jpg (22.79 KiB) Visad 20745 gånger

[S-V L44]

Jag är egentligen ingen Volvo-expert, men lite har jag lärt mig eller snarare försökt lära mig under åren, och detta kan jag förmedla i sammandrag här.

Personbilen Volvo PV444 som presenterades 1944 blev relativt snabbt en försäljningssuccé.
PV444, och senare efterföljaren PV544, fick oftast rätt och slätt heta PV i folkmun, men många Volvo personbilar hade prefixet PV långt innan dess, t.ex. PV-650-serien, PV36 (den berömda Carioca), PV51, PV52, PV60, etc..

De till designen mest PV444-lika lastbilarna i Volvos lastvagnssortiment tycker jag är de lättare lastbilarna (inklusive droskorna) ur PV810, PV820 ochPV830-serien samt medeltunga L340-serien, och då inte just den modellen som visas på bilden av lastbilen ovan från Noxcania, utan mer bilden på droskan som Anders Ason lagt in.

PV810 och PV820 introducerades redan 1947/48, medan PV830 och L340 dök upp på marknaden 1950.

Volvo PV445 Chassi (avsett för påbyggnad av diverse påbyggnader, skåp, lastflak, etc.) presenterades 1949.

Volvo PV445 Duett lanserades först 1953, och mig veterligt är det den enda årsmodellen som officiellt hette ”Duett” (åtminstone om man skall tro registreringshandlingar). Efterföljande årsmodeller har endast sifferbeteckningen som officiell beteckning. Det var bara i folkmun som beteckningen Duett levde kvar ända tills den sista bilen gick av tillverkningsbandet 1969. Rätta mig om jag har fel avseende namnet Duett.

Beträffande de lastbilar som utseendemässigt stämmer överens med ovanstående bild som Noxcania lagt in, så kan man försöka sig på att göra följande sammanställning, och ”samlingsnamnen” skulle i så fall vara Friske, Brage, Starke och Raske, men som senare framgår stämmer det inte att använda dessa samlingsnamn. Det mest kända namnet av de fyra är otvivelaktigt ”Starke” och det verkar som om de allra flesta än idag kallar modellen just ”Starke” även om modellen egentligen skulle vara en av de andra tre, eller t.o.m. en N84.
I sammanhanget kan det också poängteras att ”Starke” inte var den största/tyngsta av modellerna. I början stämmer det att L375 Starke var tyngst, men sedan var det L475 Raske, och senare N84 som var störst (= tyngst) av dem alla.

L360-serien också benämnd Friske. Vanliga modellbeteckningar var L363 T8, L363 X, L363 X1, L363 X3, L363 ZS, L364 S, L364 T8, L364 X1, L364 X3. Skillnaden mellan L363 och L364 var standard axelavstånd, 410 resp. 470 cm, men för att komplicera saker och ting så fanns det förlängda eller förkortade exemplar också. S, T8, ZS, X, X1, X3, etc. efter modellbeteckningen är Volvos lite kryptiska beteckningar för totalviktsklassningen. Tillverkningsperioden för Friske var 1955-1957. Bilen försågs med en äldre 90-hästars ED bensinmotor från Rundnosmodellen L220. Totalvikt cirka 7800 till 8350 kg. Antal producerade enheter var cirka 1100 fordon. Idag finns troligen endast ett bevarat exemplar i trafik, men ytterligare en är förregistrerad och möjligen finns minst två objekt också kvar. Bilen användes främst i distributionstjänst hos t.ex. mejerier, bryggerier, etc., men ett och annat åkeri köpte också dessa ”billiga” lastbilar.

Volvo L360 - Untitled-Scanned-02.jpg (211.51 KiB) Visad 20721 gånger

L365-serien. (Jag har inte noterat att denna modell haft något specifikt namn. Logiskt sett borde den INTE kallats Friske.) Tillverkningsperiod 1955-1956. 95-hästars D47 dieselmotor. Totalvikt cirka 8350 kg. Antal producerade enheter var endast 90 fordon. Jag tror inte att någon bil bevarats till eftervärlden.

L370-serien, kallad Brage. Modellen tillverkades i knappt 5000 exemplar mellan 1954-1963. Motorn var en A6 bensinmotor med 105 till 115 hästkrafter. (Motorn, och kanske även chassit, var ett arv från Rundnosmodellen L230.) Totalvikten var cirka 9500 kg som efterhand kom att öka till 10500 kg. Som för 360-serien fanns det modeller som hette L373 och L374 beroende på axelavståndet. 1958 ändrades modellbeteckningarna till L37005 respektive L37007, men även L37003 förekom. Totalvikterna angavs av en bokstav Z eller X plus en siffra, eller senare i klartext 105. Det finns minst ett 70-tal fordon av L370-serien bevarade idag.

Volvo L370 Annons Lastbilen Nr 1-1956 - LR.JPG (159.77 KiB) Visad 20721 gånger

L375-serien, kallad Starke. Modellen tillverkades i cirka 13400 exemplar mellan 1954-1962. Motorn var en D47 dieselmotor med 95 hästkrafter. Totalvikten var cirka 9500 kg som efterhand kom att öka till 10500 kg. Initialt fram till cirka 1957 fanns det modellbeteckningar som hette L378 och L379 beroende på axelavståndet, sedan ändrades dessa till L37505 respektive L37507. Fortsatt angav bokstavs/sifferkombinationen efteråt totalvikten. Det finns något färre fordon av L375-serien än L370-serien bevarade idag.

Volvo L375 Annons Lastbilen Nr 1-1956 - LR.JPG (143.27 KiB) Visad 20721 gånger

L465-serien, kallad Starke. Modellen tillverkades i knappt 7000 exemplar mellan 1961-1965. Motorn var en D47 dieselmotor med 95 hästkrafter. Totalvikten var höjd till cirka 10700 kg. Vanliga modellbeteckningar var L46505, L46506 och L46507 beroende på axelavståndet. Det finns minst ett 75-tal fordon av L465-serien bevarade idag.

L475-serien, kallad Raske. Modellen tillverkades i drygt 3000 exemplar mellan 1961-1965. Motorn var antingen en D47 dieselmotor, sugmotor med 95 hästkrafter eller en TD47 turbodiesel med 120 hästkrafter. Totalvikten var cirka 11500 kg. Vanliga modellbeteckningar var L47505, L47506 och L47507 beroende på axelavståndet. Det finns bara ett 30-tal fordon av L475-serien bevarade idag.

1963 lanserades L4751 Raske Tip-Top, som var frambyggd, men dessa tar vi inte med i sammanhanget.

1965 presenterades System 8, och den modell av ovannämnda design som ”överlevde” kom rätt och slätt att kallas N84.

N84 tillverkades i strax över 7800 exemplar fram till 1972. Motorn var en D50 sugmotor på 107-117 hästkrafter. Totalvikten var cirka 11800 kg. Det är oklart hur många fordon av denna modell som bevarats, men det borde vara upp emot 100.


Beträffande namnen kan nämnas att när Volvo 1951 lanserade L395 så utlystes en tävling om ett lämpligt namn för Volvos då tyngsta lastbil.

Volvo L395 Titan - Ratten 1951-12 ang Namntävling.JPG (129.93 KiB) Visad 20721 gånger

Volvo L395 Titan - Annons Januari 1952 - LR.JPG (186.43 KiB) Visad 20721 gånger

Volvo L385 som lanserades två år senare fick nog heta Viking ganska omgående utan något tävlingsarrangemang. Ibland hör man uttrycket ”Synvilla”. Med detta uttryck som formades i folkmun avses en tidig Volvo Viking, dvs. i princip ett gammalt chassi och gammal motor 100 hästars VDC från LV245 men med ny kaross. Viking fick sin 115 hästars D67-motor först 1954.
Båda benämningarna Titan och Viking hängde officiellt med när efterföljarna i L495-serien och L485-serien avlöste de förra modellerna.

Men när fordonen i System 8 presenterades så hade alla namnen försvunnit, än om speciellt Titan och Viking fanns kvar i folkmun under lång tid därefter.

// Kjell N

Källor:
Förutom egen forskning även Christer Olssons bok ”Volvo – Lastbilarna under 60 år”, olika nummer av tidskriften Lastbilen, Volvos kundtidskrift "Ratten" samt Wikipedia.

[Noxcania]

De va attans va info, kul!!!
En annan sak jag undrat øver e att de verkar som om alla hytterna satt separat från torpeden, ser ut så på alla g:a Volvo lastbilar jag sett, inte fast som på Scanias fabriksmodeller, tillverkade inte Volvo några egna hytter på den tiden?

[Reid Hulting]

Det som mest såg ut som stora duetter var väl de skåpbilar och ambulanser m.m. som då väl chassiemässigt var PV810, 820, 830 eller L340(mitt antagande).

Reid.

[Noxcania]

Jo de e klart att dom som verkligen såg ut som Duetter va taxi & ambulanser men nu undrade jag om just lastbilarna, dessutom fanns de ju några få pickisar på dutteram.
& som sagt: hur va de med hyttbyggena, fanns/finns de Volvo-byggda?

[S-V L44]

Noxcania skrev:

En annan sak jag undrat øver e att de verkar som om alla hytterna satt separat från torpeden, ser ut så på alla g:a Volvo lastbilar jag sett, inte fast som på Scanias fabriksmodeller, tillverkade inte Volvo några egna hytter på den tiden?

Scania-Vabis introducerade hytter med integrerad torpedvägg i samband med lanseringen av Scania-Vabis L36 hösten 1964. Detta var den första hytt som Scania-Vabis konstruerat och tillverkat i egen regi. Scania-Vabis övertog Be-Ge Karosserifabrik i Oskarshamn 1966 och utvecklade därefter de s.k. päronhytterna som successivt under 1966 och främst 1967 hamnade på de tyngre torpedbyggda Scania-Vabis lastbilarna.
Fristående Be-Ge-hytter levererades på vissa chassin även under 1967. Och Scania kunde även senare tillhandahålla chassin med kort separat torpedvägg.

Volvo hade redan 1964 övertagit Nyströms hyttillverkning i Umeå, men det dröjde till lanseringen av N7, N10 och N12 som 1974-års modeller innan torpedväggen integrerades med hytten. Egentligen presenterades konceptet redan 1973 då ett mindre antal N89:or utprovades officiellt.

// Kjell N

[Noxcania]

Tackar, nu e min nyfikenhet stillad!

[Per Thomson]

Att Scania även efter 1967 levererade torpedchassin berodde främst på att man ännu ej hade någon torpedintegrerad sovhytt framtagen. Även efter det att en sådan sovhytt togs fram var det efterfrågan på Be-Ge:s sovhytter som bjöd på betydligt bättre komfort.
Men alltmer kom frambyggda modeller att ersätta behovet av särskilda hytter.

[Noxcania]

Hmmm, just de har jag undrat øver, kan inte minnas att jag sett nå'n Scaniabyggd sovhytt, bara dom som ligger s.a.s. utanfør torpeden på sidorna...

[Reid Hulting]

Här är en Scaniabyggd sovhytt, levererad i sept. 1969 som årsmodell 1970.

IMG_0237.JPG (161.18 KiB) Visad 20541 gånger

Reid.

[Noxcania]

Jaha ja, de missade jag då jag tidigare tittade på dina bilbilder, bilen mindes jag dock.
Klart ball!

[Bengt Dahlberg]

Noxcania skrev:

Volvo hade redan 1964 övertagit Nyströms hyttillverkning i Umeå, men det dröjde till lanseringen av N7, N10 och N12 som 1974-års modeller innan torpedväggen integrerades med hytten. Egentligen presenterades konceptet redan 1973 då ett mindre antal N89:or utprovades officiellt.

// Kjell N

Va, N89? Såg ungefär 1973/74 i Vinsta en boggibil helt utan märkning. Men med hjälp av framhulsnaven m m kunde konstateras att det var en Volvo. Senare kom förklaring när N7 - 12 presenterades.
Var det en N89 jag då såg i Vinsta?

[S-V L44]

Läs mer om Volvo N89/NB89 här
viewtopic.php?f=12&t=270

// Kjell N