av herrstina- » 17 apr 2017, 20:31
Det kan gå för fort också. I början av karriären kördes det ganska intensivt när det kördes, jag brukade alltid ställa bilen några veckor under industrisemester och från Jul tills efter trettonhelgen eftersom det då var lite mindre att köra. Normalt sett ägnade jag mig då åt att reparera bilar till en utlandsåkare här i Helsingborg.
I undantagsfall lossade eller lastade jag någon bil till honom, köra bil ville jag helst inte, jag tyckte att det räckte med det jag körde med min egen bil.
Sommaren 1982 blev det lite panik och det saknades en chaufför som skulle lossa en svetsmaskin på Scania i Luleå, det blev alltså min uppgift att fixa det. Kl 10.00 på onsdagsförmiddagen fick jag bilen i Helsingborg och for iväg, dagen därpå efter frukost stod jag i portvakten på Scania i Luleå och passade på att låna telefonen för att ringa till NTS och be dom skaka fram ett hemlass så jag kunde komma hem igen, ring när du är framme var beskedet jag fick.
Just den här lördagen hade jag en annons i ortstidningen för att sälja min lägenhet så jag var alltså tvungen att vara hemma tills lördagsmorgon. Jag ringde således till åkaren och delegerade till honom att dels förklara att jag faktiskt var i Luleå, och dels ordna hemlass.
Lyckligtvis (eller inte) så var det kranlossning mitt inne i fabriken, det skulle alltså köras baklänges genom hela byggnaden bland svarvar och fräsmaskiner, rivas kapell och arrangeras mobilkran därinne, det här tog ju en stund så jag var inte loss förrän vid halv fyra. Efter en snabb dusch ringde jag NTS som nu hade fattat att jag nog var framme i alla fall, men lass hade dom inget...
Det slutade med att jag lastade stål i Degerfors på fredagsförmiddagen, som var sista arbetsdagen innan dom vid middag slog igen för semestern. Efter en "avslappnande" väntan för helgstoppet på Hasslerör tills 21.00 kunde jag så ta mig hem, för att stå på NTS och komplettera med stycke på lördags morgon.
Jag han hem precis lagom tills telefonen började ringa så jag fick sålt min lägenhet.
Sen var det bara till att köra upp till verkstaden och byta alla radialstagsbussningar på släpen, dom mådde inte riktigt bra av den här tjurrusningen... Bilen skulle ju ut med färjan på söndagsmorgon.
Bilen för uppdraget var en F88, det positiva var att den hade 16 växlar och samma maskin som låg i de trimmade versionerna som såldes till England, alltså hela 290 hästar. Jag tror också att det här var före de digitaliserade färdskrivarnas intåg på marknaden...
Sånt här ska man egentligen inte berätta, men det är ju ett tag sedan nu. Det här är några av de mest intensiva dygnen i min karriär.
Stina.