veteranlastbilar.se

Renoverat till bruksskick måste givetvis funktionstestas.
Vågen visade 26 ton och det innebar 15 ton last. Ett modernt grusekipage lastar närmare 40 ton och förbrukar inte särskilt mycket mer bränsle.

Den ser ju inte direkt ut att knäckas av lasset...

Väldigt stiligt ekipage!

Håller med om att det ser stiligt ut. Synd att lastaren är lite i nyare laget.

Härligt att se och visst kan en gammal klassiker dra sitt strå till stacken

Blev det nåt kvar i skopan efter att den blev delat på båda flaken.

Maskinisten tyckte inte att jag skulle riskera något för det var en väldigt brant backe ned till gruslagret så han hämtade upp två skopor om ca 2/3 fyllnad. Utan att ha sett lutningen tackade jag givetvis ja till det omtänksamma erbjudandet. Totalvikten blev knappt 30 ton och minnet framkallade alla de gånger man med samma dragkraft forcerade dåtida Barnarpsbacken med tågvikter på över 50 ton. Svårt att ta in detta minne nu då slutbacken upp från denna grustäckt ändå krävde hög 2:a och max motorvarv. Kanske det skulle ha kunna gått med låg 3:a men hög/låg var för dagen inte fungerande. Dessutom är det alltid bättre om man är rädd om grejorna att före en backe välja rätt växel och sakta nalkas tjuren än att i stället ta sats. På min Bolidentid drar jag mig till minnes den strikta förhållningsregeln som gällde, nämligen att den som tänkte att ta sats inför en viss backe med 100 -tonnaren, (Renströmsgruvan), den fick sparken omgående.

Observera att lastmaskinens skopa har samma bredd som släpflakets längd. En noggrannare maskinförare har jag aldrig skådat, han värnade verkligen att lastningen skulle ske med värdighet med tanke på ekipagets ålder.

Det där är en kunskap som håller på att dö bort. När jag bodde i Norge skulle Korgentunneln, mellan Mosjöen och Mo i Rana renoveras. Därför gick trafiken via gamla vägen, som bl.a bjuder på 10% stigning. Satt å käka i Namskogan, och råkade höra några kollegor resonera. Man förutspådde problem till vintern, därför att på ett ställe hann inte bilen växla. Den var alltså utstyrd med Opticruise, men tanken på att själv påverka växlingen hade tydligen inte föresvävat piloten. Kör själv en sån för närvarande, å många gånger måste man helt enkelt hjälpa automatiken på traven. Annars blir det bara Nicke lilltroll av körningen.

Thomas Almen skrev:Det där är en kunskap som håller på att dö bort. När jag bodde i Norge skulle Korgentunneln, mellan Mosjöen och Mo i Rana renoveras. Därför gick trafiken via gamla vägen, som bl.a bjuder på 10% stigning. Satt å käka i Namskogan, och råkade höra några kollegor resonera. Man förutspådde problem till vintern, därför att på ett ställe hann inte bilen växla. Den var alltså utstyrd med Opticruise, men tanken på att själv påverka växlingen hade tydligen inte föresvävat piloten. Kör själv en sån för närvarande, å många gånger måste man helt enkelt hjälpa automatiken på traven. Annars blir det bara Nicke lilltroll av körningen.

Scania har glömt att stoppa in ett vattpass i styrenheten till lådan... När jag skulle få nytt ändrade jag till manuell med motiveringen att vi har så mycket att köra så vi har inte tid med I-shiftlåda.

Hehe, ändå är Volvos lösning överlägsen Scanias. Som vanligt. Dessvärre verkar den inte speciellt hållbar.Hävdar med en dåres envishet att slika hjälpmedel är fördummande.

Spårspridning. Det är kärrans flak som syns.

Godkänt! Kom ihåg att trampa ner kanterna så du får lite avrinning.

Rätt Thomas. Spåren var verkligen djupa och vi justerade såväl mittområdet och kanterna med traktorskopa på den här sträckningen. Här följer en bild på en annan vägsträckning till sommarhuset.

Du är ju proffs! Fina bilder, värst vad sommaren kommit långt där då.