av Anders Ason » 11 feb 2016, 10:02
Spred mycket grus med Vikingen (hade ingen tryckluft, det var spakar och stag) och växeln till oljepumpen lades i vid kopplingen nere och stillastående bil. Sedan var det bara o köra. Spridningen skedde ju i låg hastighet (växla behövde man inte) och flaket behövde gå både upp o ned under jobbet. Körde igång en stycke före där den planerade spridningen skulle börja och med så pass upplyft flak att det låg tryck på spridarlämmen. Inte så mycket att det rann över förstås. I det läget med lagom satta kedjor till lämmen och hastighet så öppnade man spridarluckan (spak och vajer från hytten) där grusningen skulle börja. Dessvärre fick man köra in sig ett tag för att få rätt tjocklek på det spridda gruset. Kan enbart varieras med bilens hastighet och lucköppningen. Bättre att sätta snålt första ggn och köra om. Ett lass som enbart räcker bilens längd är inte kul. Vid tomt flak, ner med det, stanna, tar ut tippväxeln och gå ut och stänga bakluckan för hand och färdig för nästa lass, ev. justera kedjorna och beundra arbetet. Så var det på den tiden.
Det går att köra till grustaget med tippväxeln i men lite onödigt. Hände nog mig men det hände inget.
Tips: är det en smal väg (hjulspår) som ska grusas som är hög i mitten, ta med ett tomfat och lägg i mitten innanför spridarlämmen innan du lastar. Kan bli riktigt snyggt.
Med lite träning kan man hålla spadgubben (finns knappast i dag) arbetslös.
Hälsningar Anders Ason
__________________________________________
Jag tillhör också den yngre generationen,
men det var ett tag se´n, nu med hobbyn som burit sina laster.