veteranlastbilar.se

I motorismens ungdom var utbudet förhållandevis betydligt större från andra sidan Atlanten vad gällde lastbilar. Kring andra världskriget och en period därefter sågs de amerikanska lastbilarna var ett billigare alternativ, då speciellt jämfört med Volvo. Scania-Vabis hade ju inga mindre lastbilar.

Slagprovet tror jag egentligen inte var anledningen till att amerikaimporten sjönk. Inget hindrade ju att de försågs med BeGe, GN och Flobyhytter vilket också skedde. På senare tid har ju även USA-truckarna kunnat förstärkas som alla andra - Mercedes, DAF, Ford, Bedford, Iveco-Fiat m.m.
Har förstått att andra faktorer spelat in som allt för klena bromsar och över huvid taget klena chassi. På bild ser en USA-truck mäktig ut men tittar man närmare och tittar på vikt- och måttuppgifterna är det inte mycket i jämförelse med våra europeer. Det enda som är större är egentligen främre måttet på motorhuven tycker jag.
Vidare så såg åkarna annorlunda på lastbilarna där än här. Vi ville följa utvecklingen med synkroniserade växellådor, servostyrning, teknik för att sänka bränsleförbrukningen och höja säkerheten samt komforten. I USA höll man sig länge kvar vid det robusta, så länge det inte blev för tungt.
Konstigt ändå om man jämför med personbilarna som tidigt hade automatlådor, servo, elhissar, farthållare, automatisk avbländning m.m.

Jag vill nog påstå att USA-truckarna faktiskt sett till att locka förare till yrket en gång i tiden.
När de dök upp i Bilsport och Teknikens Värld, dessa blänkande och enorma (som de såg ut på bild) dragare såg de till att skapa en romantik. Detta spred sig som sagt hit och säga vad man vill (både SÅ och du Anders ) så anser jag att truckingvågen öppnade ögonen för branschen. Ungdomarna som växte upp på 70- och 80-talet (som jag) imponerades över denna importerade kultur och ville inget annat än att bli lastbilschaufförer, vilket skapade en generation förare som levde för sitt yrke, både på gott och ont. Baksidan blev kanske att "vi" många gånger gav själva currypastan i vad vi tjänade, bara vi fick en lastbil med boggi, sovhytt och extraljus på taket. Några gav sig också in i egenföretagandet bara för att själva kunna bygga bil och köra långt, även om ersättningen inte var tillräcklig. Men det handlade ju kanske lite om att äntra de mest långväga fiken hemmifrån?
Jag menar inte att det skulle saknas förare även om järnridån flyttats längre västerut, men jag tror det hade varit svårare för branschen.
När AMS och Arbetsförmedlingen producerar lastbilsförare blir nog resultatet ett annat, men visst, de ser nog hellre till att tjäna pengar och efter klockan 16 vill de åka hem.

Tillbaka till slagprovet, så är min åsikt att det var bra.
Som åkare kan man ju själv välja sin säkerhet, men som anställd chaufför har man ju inte det valet.
På 90-talet kännde man en viss trygghet och våra slagprov gav säkrare lastbilar även i utlandet, inte bara för de som köpte Volvo och Scania. Några klarade även våra prov utan att förstärkas som t.ex Iveco och Mercedes.
Idag vet man inte vilka som klarar vad. Det finns ju inga bevis på att ens Volvo och Scania klarar smällarna, och reklamen ska man nog inte alltid lita på.

Nåväl, min personliga åsikt om USA-lastbilar är att de har blivit roligare ju äldre jag blivit. De "fula" tycker jag är intressantast.
Min dröm är ingen KW eller Pete med lång motorhuv och sleeper, utan en "Crackerbox-Jimmy". Med Detriot-sexa, helst korthytt, gärna tvåaxlig med kort hjulbas och rostig, risig och dan. Det är min sjuka dröm!
http://dailydieseldose.com/still-working-gmc-crackerbox/

Det blev långläsning detta, men nu är det ju helg så ni hinner nog med.

Jag har egentligen aldrig tyckt om USA-truckarna då de i 50 år har haft samma utseende och för mina ögon ser säregna ut med den smala hytten och den långa nosen. Och de är ju stora som lok bredvid di svenske. Annars tror jag de inte är sämre resursmässigt men betydligt obekvämare. Att de har två växellådor kanske har varit en fördel jämfört med spliten som Volvo hade. Scania-Vabis hade ju två lådor som jag läst att man nästan måste vara akrobat för att använda. Och att man kan välja motorer från Cummins, Detroit eller Caterpillar på den tiden kanske inte var någon nackdel. Då var de inte hänvisad till någon biltillverkare för reservdelar.

Det blev en markant skärpning då Volvo kom med sin moderna framtoning. Jänkarna fnyste och tyckte det var skit. Sakta men säkert håller det på att bli bättre attityd bland chaufförerna även om det är långt tills alla säger ja och amen.De har ju den attityden: kom inte hit och säg vad vi skall göra.

USA är ett land som isolerat sig mot omvärlden. Man kan fundera, om jänkarna fokuserat mer på Sverige och EU kanske de har fått sälja några bilar men då under förutsättningen att de moderniserat sina produkter. Vi har ju haft Fargo (Chrysler), Ford, Chevrolet, IH (International Harvester) och många fler. Det var under och efter kriget. Sedan kom Volvo och Scania-Vabis med tunga lastbilar med kvalité.

Ovanstående skrivet med en lekmans förstånd.
Lars-Gunnar

håller med dig bo i det närmaste identisk med min tanke
mvh från andra sidan viken,
benkku

Jag funderar på mängden mätare. Här finns det studier som visar att få av våra chaufförer ägnar de fyra- fem mätare som finns i bilarna någon större uppmärksanhet. Men det ser ju pråligt ut.

Jag hade en chaufför som åkte över till USA och gifte sig med en dam för ca 10 år sedan, försörjningen ordnades genom att köra fjärrtrafik där borta. Hans betyg över bilarna var ungefär som följer, dom är kanon när dom står still, så fort dom börjar röra sig saknar jag Europa.

Stina.

Finns lite brytare och varningslampor också:

Anders Ason skrev::D Finns lite brytare och varningslampor också:

Ason20091002_014.jpg

behändigt med smal hytt ,man kan köra med båda armbågarna ute samtidigt

Här några jänkar som en gång gått i Sverige. Notera det stora lasset på den ena.

Fotona från Sydsvenskan

Notera hur mannen i bilen på första kortet agerar körriktningsvisare. Var det inte lag på körriktningsvisare efter kriget?

Lars-Gunnar

Ps. kanske fotona skall vara under historik? Var då vänlig flytta dessa tack Ds.

Lars-Gunnar skrev:Här några jänkar som en gång gått i Sverige. Notera det stora lasset på den ena.

Rondellen vid Lundavägen tv och Fredsgatan i Malmö 1955..jpg

Utfyllnadskörning i Malmö 1955.jpg

Fotona från Sydsvenskan

Notera hur mannen i bilen på första kortet agerar körriktningsvisare. Var det inte lag på körriktningsvisare efter kriget?

Lars-Gunnar

Ps. kanske fotona skall vara under historik? Var då vänlig flytta dessa tack Ds.

Vad jag kan se har bilen blinkers, skulle tro att chauffören ser fotografen och vinkar.
Hälsn. Bosse

...eller så känner han efter om det regnar.

En synvilla. gatan är bred och i mitten går spårvagnen på en gräsremsa.

Stina.

en annledning till att am. lastbilar försvann i sverige
bränslepriserna var mycket lägre i amerika så
de höll länge på sina stora bensinmotorer
de blev för dyra att köra med i sverige
så vi övergick till europa tillverkade
lastbilar med dieselmotorer i mellansegmentet
det är ju bara nu på senare tid som amerikanarna
har blivit varse att blänslet har gått upp i pris
och de har börjat att titta på förändringar på
deras bilar så att de kan spara lite bränsle
sedan är det väl så att en am. bil är konstruerad
för att bara köras med och minimal service
därigenom deras speciella konstruktioner

Det ligger mycket i det som lokförare säger, men så sent som i början på 60-talet fanns det fortfarande svenska åkare med 5 tons grusbilar som höll fast vid amerikansk bensindrift. Vid ett schaktjobb var vi två bilar som hjälptes åt att få undan vad grävmaskinen fick upp och den andra bilen var en bensin GMC tror jag.