veteranlastbilar.se

Sitter och läser just åkerihistorik i "Åkarnas organisation under 90 år "..
Där jag då läser 1940 Räjonger med längsta körlängd på 75 kilometer införs på lastbilar..
Och 1942 Räjongbegränsningarna minskas till 40 kilometer för lastbilar..
Och år 1947 Räjongbestämmelserna avskaffas helt.
Varför?
Vad var det för nackdel och fördel med "Räjonger"
Vad jag undrar över är vad är detta "Räjonger".. Jag blev så nyfiken ,men jag vet inte riktigt vad det handlar om..
någon som kan förklara för mig?
Hälsningar Mari Berglund.

Bränsle- å gummiransoneringen påverkade nog också räjongernas tillkomst och utformning. Privatbilismen var väl också reglerad under krigsåren?

Tack Anders,för ditt svar
Det är så intressant vad som hände under dessa årtal ,som jag inte hade en blekaste aning om
Jag tycker alltid det är så intressant med årtal..alltid bra att lägga årtal på minnet ,det är ofta sådana frågor i tipspromenader & dylikt..även vid veteranlastbilsrallyn& träffar kan det hända att det dyker upp ett och annat årtal.
Hälsningar Mari Berglund..

Gå till närmaste större bibliotek.
Be att få se översiktsregistren till SFS (Svensk Författningssamling). Ta det som sträcker sig mellan 1940-45.
Om dom inte har dessa register, begär fram själva böckerna, i antingen början eller slutet finns ett alfabetiskt och ett kronologiskt register.
Sen är det bara att leta på "räjong" eller "bränsleransonering" eller varför inte "smör" eller annat som kan varaintressant. Endast fantasin sätter stopp för sökandet.

Alla lagtexter hamnade där och trycktes. Dessa böcker är fulla av intressant info om ALLT som rör Sverige. Enda kruxet är att hitta rätt år, samt komma på vilket sökord man ska använda.

Jag hittade i en bok (kommer ej i håg år eller sökord ) hela lagtexten runt registreringsnummer och där fanns i färgtryck olika utföranden på skyltar!!!

Lycka till med sökandet

Räjongbestämmelserna,
kom till under krigsåren med dess brist på praktiskt taget allt. Biltrafik berördes främst av brist på bränsle och däck. Privatbilar fick inte köra alls. De fick
helt enkelt avregistrera sina bilar. Småningom fick de även däcken konfiskerade, dessa skulle krigsmakten ha. De däck som var av lämpliga dimensioner
användes exempelvis på lastbilarnas P-boggier. Eländet med ersättningbränsle, d.v.s. huvudsakligen gengas är ju ganska väl känt och beskrivet.
En parallell kan dras med järnvägen där man tvingades elda loken med ved p.g. av att stenkol blev en bristvara. Och stora ånglok konsumerade kopiöst
med ved.
Det var sålunda inte någon form av illvilja från statsmakterna gentemot lastbilstrafiken.
Malte e.

Tackar ödmjukast Malte, då minns jag rätt om bakgrunden.

......räjonger. Jodå, vi tänker nog lika om bakgrunden,Thomas.
Däremot var det väl en delfråga som Mari Berglund inte fick något egentligt svar på :
Vad var det för för- och nackdelar med räjonger?
Jag vill nog formulera ett svar på följande sätt: För trafikutövare var det en nackdel såtill vida att han fick skaffa sysselsättning inom räjongen.
Fördelen var för nationen, för svenska folket och för folkförsörjningen att de knappa resurserna fick styras upp på ett bättre sätt än att låta
allt gå vind för våg!
Malte E.

Malte E skrev

Det var sålunda inte någon form av illvilja från statsmakterna gentemot lastbilstrafiken.

Jag tror att Sveriges åkare uppfattade det lite annorlunda och ville ha större frihet.
Men som Malte E skriver senare

För trafikutövare var det en nackdel såtill vida att han fick skaffa sysselsättning inom räjongen.
Fördelen var för nationen, för svenska folket och för folkförsörjningen att de knappa resurserna fick styras upp på ett bättre sätt än att låta
allt gå vind för våg!

så var detta nog ändå en rätt bra sammanfattning.

Sixten Sason tecknade denna bild som var införd i tidskriften Lastbilen 1948 var SJ betraktades som muren till större frihet.

// Kjell N

"Och år 1947 Räjongbestämmelserna avskaffas helt"

Mari, även om räjongerna upphörde så blev inget fritt, mycket restriktioner fortsatte kommer du att finna om du forskar vidare. Så sent som när jag tog trafikkort 1961 ingick bland teorifrågorna regler för hur man fick ta returlaster och det fanns också något som kallades lokalområde. Inom lokalområdet var det fritt fram att ta returlast. Om åkeriet var stationerat i t ex Jönköping och utförde en transport till Göteborg gick det inte för sig att lasta en returtransport i Varberg. De här bestämmelserna skulle chauffören kunna och kunde bli straffad för om bröt mot dom.

Transporter till o från utlandet omfattades däremot inte av några regler och det behövdes varken trafiktillstånd för bilen eller trafikkort för chauffören. Vanligt enkelt körkort räckte. De som var kreativa att hitta på bestämmelser anade nog aldrig vilken omfattning utlandstrafiken skulle komma att få. De byråkratiska statliga järnvägsförvaltningarna såg var och en till att tjäna max för t ex en transport med järnväg från Sverige till Italien. Man trodde att enda alternativet var sjö-transport. Ack så man bedrog sig, landsvägstransport tog bara halva tiden och priset blev ungefär detsamma för kunden. Men tro inte att åkarna tjänade grova pengar, speditörerna tog en ansenlig del.

Rolig teckning förresten, passande att du tog med den.

Hur var det Trafikbilsplåtarna?. De allra flesta var ju gröna, men det förekom även röda. Mitt minne vill ha det till att dom röda begränsade området för innehavarn. T.ex en Östersundsbil med röd TB-skylt fick inte ta körning utanför dåvarande stadsgränsen.

De röda plåtarna avsåg bara temporära tidsbegränsade tillstånd. T ex fick bilen bara användas vissa månader under året, de månader det ansågs som högsäsong. Kanske de också innehöll begränsning till det lokalområde bilen tillhörde. Det var bara vissa län som införde de röda skyltarna. I Kopparbergs län infördes aldrig några skyltar för "extra-" tillstånden.

Svenska åkares hjälp med evakuering av Karelen och Hangö 1940 var ett undantag av speciellt slag från Räjongbestämelserna.

röda trafikskyltar användes när det blev mycket att köra
exempelvis vid stora vägbyggen
ofta var det lokal körning det handlade om
lokalområdet bestod av det län bilen var
registerad i
gods som lastades utanför länet skulle ha
destination in i eget län om man skulle
följa bestämmrlserna

Att beakta är att trafikbils-skylten med den utformning som avses med den röda skylten (samma som den gröna) inte kom förrän den 1 Mars 1949,alltså några år efter Räjongs bestämelserna.