veteranlastbilar.se

Här är många härliga bilder från Caltex-macken i Gisebo.
http://www.flickr.com/photos/grandprix63/page10/
Länken går bara till en av sidorna. Det finns flera, så bläddra gärna igenom materialet. Sidorna 7 till 11 visar många fina lastbilar, vardagsbilder, hytter och chaufförer.

Överst till vänster på bildsidan 10 finns det en bild på en Scania-Vabis LS20 (evt. LS60) med en lite märklig boggi.
Jag har förstorat upp bilen. Vad är det för stödaxel på bilen? Den ser ut att vara kraftig. Inte är det väl Rydhs boggi?



// Kjell N

http://www.flickr.com/photos/grandprix6 ... otostream/

Föll för den här, läckert ekipage! Vad är det för hytt? Och "spread axle" som jänkarna säger om släpaxlarna var väl knappast vanligt?

Tack för länken Kjell. Det var trevligare förr tror jag. Eller lugnare.

Är det bakersta axeln som är driven och extra axel framför. Bakersta hjulet har den en planetväxel. Den ser ju rätt kraftig ut.

Det heter inte planetväxel men jag finner inte rätta ordet.

Lars-Gunnar

Fredrik Klint skrev:http://www.flickr.com/photos/grandprix63/6741474247/sizes/l/in/photostream/

Vad är det för hytt?

Ja, vad är det för hytt?
Jag trodde först BeGe-1600, men dropplisten på dessa följer inte bakre sidorutan likt den på bild.

Trailern styr på sista axeln det finns en liknande på växjö bilfrakts historiasida: Bullens :. Väckelsångs åkeri hade en titan som dragare var ny 1957

Jag tror det är Scanias hytt med pegamoidtak och körriktningsvisarna på sidorna.

Lars-Gunnar

Fredrik Klint skrev:http://www.flickr.com/photos/grandprix63/6741474247/sizes/l/in/photostream/

Vad är det för hytt?


Ja, vad är det för hytt?
Jag trodde först BeGe-1600, men dropplisten på dessa följer inte bakre sidorutan likt den på bild.

Säters El-kvarn, du menar väl hytten på Volvo Titanen från Tomelilla?, och inte så som Lars-Gunnar skriver om hytten på Scania LS20.
Hytten på Volvon är nog en Gladsax-hytt. Det ser så ut på bakrutornas utformning. Gladsax ligger inte mer än någon mil ifrån Tomelilla.
Släpet kommer också från trakten, närmare bestämt Rynge.

// Kjell N

http://www.flickr.com/photos/grandprix6 ... hotostream Det här åkeriet är väl i drift än?. Man numera med adress Köping. Körde lämmar till traktorsläp till Gisebovagnen för en massa år sen, låg macken i närheten där tro?. Har för mig det låg en Preemmack där man svängde upp mot fabriken.

Fredrik Klint skrev:http://www.flickr.com/photos/grandprix63/6741474247/sizes/l/in/photostream/

. . . Och "spread axle" som jänkarna säger om släpaxlarna var väl knappast vanligt?

Nej, det var inte så vanligt med detta axelarrangemang. Någon skrev att den styr på sista axeln. Konstruktionen kan liknas vid att det är ett två-axligt släp under trailer-skåpet. Skåpets ram vilar på en vändkrans placerad i centrum på den två-axliga under-ramen. När trailern svänger vill den två-axliga ramen/släpet fortsätta i ursprunglig riktning och svänger därför i förhållande till trailern. Den främre axeln har även den en vändkrans liknande den som finns på ett vanligt släp och styrutslaget för denna begränsas av två parallella stag som är fastsatta mot trailerns ram ungefär i mitten. De syns på bilden om man tittar noga.

Egentligen styr inte trailern det minsta jämfört med om det hade varit fasta axlar. Däremot vinklar axlarna sig inbördes och syftet med detta var att minska brytkrafterna som den långa hjulbasen innebar. Den skenbara styrningen ledde till att vid tvära svängar kunde axlarna/hjulen komma nästan en meter utanför skåpet, framaxeln åt en sida och bakaxeln åt den andra. Detta medförde en del olyckor och jag mins fler historier om nedmejade trafikdelare.

Vad var då vitsen med den långa hjulbasen, jo om axlarna hade en inbördes placering med 4 meter så räknades inte axlarna som boggie utan fick ha fullt axeltryck. Axeltrycket vid den här tiden var 8 ton medan boggietrycket var 12 ton. Konstruktionen innebar alltså 16 tons bruttovikt i stället för 12 ton, dvs 4 ton mer.

Konstruktionen med axlar och ram svarade Rynge för medan skåpet var av fabrikat Ystad kaross.

Först borde jag väl ha tackat Kjell för länktipset till de fina bilderna från Gisebo-macken samt svarat på hans ursprungliga frågor i stället för att börja svamla om Rynge-boggien.

Frågorna:
Jo, jag tror att det mycket väl kan vara en Rydhs boggie, i vart fall något liknande, det fans ju flera mindre tillverkare. Det syns att fjäderpaketet är av konventionell typ för två-axlig bil, dvs det ligger an mot drivaxelns ovansida. S-V boggierna har fjäder-paketen monterade som på bussar.

När det gäller stödaxelns nav så håller jag med om att det ser konstigt ut. Jag tror dock inte att det handlar om något "fett" nav utan att det bara handlar om en synvilla orsakat av fotot.

Nostalgi som kanske är ointressant men den behöver inte läsas:
När jag började köra långtrad 1963 så hade motell Vätterleden precis öppnat och motorvägen från Huskvarna slutade precis där i en skarp kurva i brant stigning. Den nyöppnade motorvägen innebar att E4-trafiken ej längre passerade Gisebo och det var väl tänkt att motell Vätterleden skulle ersätta den gamla Gisebo-macken. Jag mins alltså inte Gisebo-macken men många av de äldre kollegorna pratade ofta om den macken. En av dessa kollegor kallades för Pumpen och han var från Fagersta. Motell Vätterleden kom dock aldrig att bli lika populär som Gisebo-macken bland långtradarfolk vad jag kan förstå.