Dags för en sk Forumprofil igen - nu den femte i ordningen.

Denna gång reder vi ut lite grann vad som döljer sig bakom signaturen ”Stina”, en debattglad och mycket kunnig forummedlem.
”Stina” får berätta själv:
Klicka som vanligt på bilderna för full storlek.
”Stina” får berätta själv:
- ”Jag heter Carl-Erik Johnsson, fyller 55 år till hösten, uppväxt i Vallåkra och bor nu i Helsingborg. Vid 15 års ålder fick jag det smickrande(?) tilltalsnamnet "Stina" vilket så småningom blivit någon form av varumärke i valda delar av transportbranschen.
Uppväxten skedde i en familj med taxi, lastbilar och bussar där företaget bestämde tillgången på pengar och fritid, i båda fallen var det knapert. Som liten slyngel fick jag hämta skruvar och muttrar till "Gubben", när jag tittat på tillräckligt många gånger kunde jag själv sätta dessa skruvar och muttrar på rätt ställe och Gubben kunde göra andra viktigare saker. Jag blev ganska snart någon form av chefsmekaniker på vår lilla firma.
Skolan var inte riktigt anpassad för mig varför jag gick knappt 7 år (av nio) varefter jag ägnade mig åt arbete istället.
Första jobbet var som springschas med trehjulamoppe på Indra i Hbg, (det närmsta jag kommit ett hederligt jobb), därefter kom en period som mek hos Hasse Fjäder som är en lokal ikon och specialist på bladfjädrar, jag har bytt några hundra fjäderpaket. Både tiden hemma och hos Hasse var lärorik, det var inte alltid det fanns exakt rätt originaldel för reparationerna men bilarna skulle fungera i alla fall, och som regel gjorde dom det också.
Efter lumpen 1978 köpte jag min första lastbil och blev åkare vilket jag varit sedan dess, med varierande framgång. 1986 bildade jag det första gemensamma bolaget med min bror "Långben" och sedan 1990 drivs all verksamhet tillsammans med honom. Vi har egen verkstad till åkeriet där jag har hand om löpande underhåll på bilar och släpar, alla däckarbeten utförs också här. Jag tvingas också till en del administrativa sysslor, vilket inte roar mig särskilt mycket.
När det gäller veteranlastbilar är mina favoriter Regenten och LS-LBS76, naturligtvis med snarkhytt och flak med smålänningakapell, dragbil fungerar också. Jag är ju uppväxt med den generationen bilar, av någon anledning har jag inte fastnat för Volvobilar från den här tiden, trots att vi hade båda delar hemma.
Jag har ingen bil från den här perioden, däremot har jag renoverat en F12 från 1990 som står i malpåse tills den är gammal nog. Jag köpte den bilen ny och den användes i vårt åkeri till våren 04 då den rullat 230.000 mil, nu är den renoverad och i absolut nyskick. En relik från den period då dom kunde bygga bilar på västkusten.
Just nu är jag i slutfasen med en Scania L140 -73 bärgningsbil, inköpt av Svebölle i Danmark som byggde upp den som internt räddningsfordon på 80-talet. Planen är att den ska vara färdig till vårens aktiviteter i Silkeborg. Med lite tur kommer det att fungera.
Parallellt håller jag på med en LBS 141 -78 som står på pallbockar, avhuggen bakom växellådan för byte av innerline, så där är lite småfix kvar. Just den bilen köpte jag begagnad 82/83 och använde till -87 då den såldes, för att återfinnas och släpas hem igen för några år sedan. Den ska återuppstå i sin ursprungliga skepnad.
Egentligen tycker jag att dessa bilar är för nya för att vara veteraner, men det är samtidigt kul att bevara fordon som man själv använt i verksamheten, i fallet med bärgaren är den så speciell att den bör bevaras oavsett ålder.
Efter detta väntar en Scania-Vabis B76 -64 med norsk Lier Kaross på en liten uppfräschning, den är arvegods efter Gubben och i ganska miserabelt skick.
Det finns även en Imperial Limousin 1955 som ligger i pipelinen, en mycket speciell och värdig vagn. Även den är arvegods efter Gubben.
Utöver detta finns det ett par Imperialer från 1955 renoverade till olika nivåer, en är väldigt fin, den andra är väldigt solbränd och en hyffsat fin Camaro -77.
Jag har också en speciell semesterbil som dammas av varje vår, nämligen en Dodge Charger -06 som köptes av bruden i samband med ett bröllop i Canada för några år sedan.
Utöver detta har jag ett charmtroll som måste vara bland världens fulaste fordon, Volvo B54 -69, en gammal brandbil som konverterats till dragbil, eller dragbuss. Den är nämligen bussregistrerad.
När det gäller forumet har jag inte mycket att jämföra med, för min del fungerar det bra. Iden med en smörjgrop eller ett vuxendagis tilltalar mig.
Klicka som vanligt på bilderna för full storlek.