Vintereländet igen!

[Anders Ason]

Dagligen läser vi numera om de stora problem lastbilar har i backarna där de både blir ståendes eller åker av vägen. Vi läser om förare i filttofflor, T-shirt och utan vinterkläder och helt blankslitna däck eller t o m att de kör på corden. Skallen ropa dubbdäck på allihopa o s v.

Drar mig till minnes hur det var förr då allting var bättre
Tar ett exempel från farsan på 50-talet men det var nog likadant överallt.

Personlig utrustning:
Grova arbetskläder och skor, stora tumvantar i läder med hemstickade fingervantar inuti, rejäl fårskinnsmössa och långkalsonger. Vid själva körningen var klädseln något lättare även om det inte var speciellt varmt i hytten.

Teknisk utrustning:
Vinterdäck??? Men... alltid bra mönster inför vintern. Spett, snökedjor som flitigt användes (slog då och då av ett bromsrör om de slaknade och åkte av), bogserkettingar med längd, en eller flera hinkar med saltblandad sand i hytten o s v.

Den handpumpade boggielyften användes flitigt i backarna.

Det går nog inte att påstå att vägunderhållet var bättre förr och visst blev det stopp i backar många gånger men det redde ut sig och avåkningar var ovanliga som jag kommer ihåg.

[Thomas Almen]

Nja, lite beror det nog på varifrån man har hågkomsterna. Jag har tydliga minnen från Jämtland med bilar söderifrån, både in- och utländska, som ställde till problem p.g.a dålig utrustning. Danskar med rödsprit i kylarn, och 2-axliga bilar med 3-axlingar efter. Sydsvenskar i T-shirt å trädojor mitt i smällkalla vintern. Fick dom låna en kedja var kunskapen begränsad om dess användningsområde. Många plogåkare/förare som tillbringa stora delar av vintrarna med att hjälpa loss div. olycksbröder. Nu talar vi om 60- å 70-tal. Med så usla avtal som det är på vinterväghållningen idag, så kommer det inte att bli bättre. Ett exempel. E45 mellan Östersund och Hammerdal, ca: 7 mil, ska plogas en gång i vardera riktning. Efter vägen finns stigningsfält på ett par ställen, och mycket av fisktrafiken från Nordnorge går den vägen, vilket ställer krav på plogade rastfickor m.m. Men pengarna räcker inte till mer, enligt entrepenören som heter Svevia, och ägs väl av oss gemensamt?.

[herrstina-]

Den gyllene regeln är väl att man ska ha kläder så man kan promenera hem, oavsett väderlek.
När det gäller däcken har jag aldrig förstått problemet, man måste ju byta däck ibland och då verkar det väl förnuftigt att göra det inför vintern? Man kan köpa några däck för kostnaden av en bärgning.
Stina.

[Thomas Almen]

Det var väl oftast en chock för många att komma norr om Daläven för första gång. Kläd- å däckutrustning var väl anpassat till ett lite mildare klimat. Och det händer faktiskt än idag, om än inte lika ofta. Som en parentes verkar många bussbolag ha som däckspolicy att det ska var lagligt mönster, men inte mer... Anbudsförfarandet lockar fram det sämsta hos en del företag.

[Per Thomson]

En skillnad mot förr (60/70tal) är att trafiken på våra vägar ökat betydligt och att en stor del av ökningen kan tillskrivas den internationella trafiken.
Först:
Eftersom vårt lands ekonomi är baserat på ett internationellt handelsutbyte borde landet också ta sitt ansvar och såväl dimensionera som underhålla vägarna med hänsyn till detta.
Sedan:
När det nu finns regler om minsta mönsterdjup för däck, varför inte ha en systematisk kontroll av detta vid gränspassage in till Sverige, särskilt vintertid. Många "östbilar" skulle definitivt bli stående vid våra färjehamnar och speditörerna "bakom" dessa få lära sig att man inte kan konkurrera med bristande säkerhet som insats.

Hörde nyligen om en bulgar som gick av vägen (E4) någonstans i Östergötland. Bärgaren vägrade att hjälpa ekipaget upp på vägen igen eftersom han krävde betalning omgående. Den svenska speditören kontaktades av den bulgariske chauffören och svarade att de inte är någon bank. Speditören skulle hämta godset om han inte fixade att komma upp på vägen. Med otillräckliga försäkringar kan man naturligtvis köra billigare. Kanske vi kan ana en "come-back" för svenska "utlandsbilar".

[Stormagnus]

Ja du Per. Det skrivs ofta på forum runt om gällande utländska bilars däck.Men hur ser MÅNGA svenska åkares däck ut tror du? Jag vet!!! Jag ser det dagligen, men de kommer lite grand i bakvattnet. Jag tycker att man ska belysa problemet med dåliga däck,men vara lite försiktig med att hänga ut någon.
//

[Kjell T]

Kan tänka mig att en svensk åkare, eller någon annan nordisk, är mera van med förhållandena här i Norden än någon som kommer från sydligare breddgrader och då är det ännu viktigare med ordentliga däck. Eller har jag fel?

[Anders Ason]

Håller med om "inresekoll", d v s när ett fordon kör över gränsen till Sverige så gäller svensk lag om bl a mönsterdjup. Kanske orimligt att alla fordon ska kollas vid gränserna men ofta återkommande stickprover ger nog resultat. De avåkande med blanka däck orsakar ju bl a kostnader som någon ska betala.

Hur som helst så i min gröna ungdom körde jag bl a till o från hamnen i Västervik som på den tiden var en stor ut- och inskeppningsort, staden kallades t o m "stapelstad". På de ryska fartygen användes ofta gamla uttjänta lastbilsdäck som fendrar och mellanlägg i lasten. Vi som körde på de fartygen förundrade oss ofta över att däcken hade körts tills dess att slangen kommit fram och de blev punka. Redan på den tiden var det krav på ett visst mönster hos oss.

[herrstina-]

Generelt tycker jag inte att utländska bilar har sämre däck än svenska, framförallt är det förvånande hur våra stora linjeåkerier hanterar däcksfrågan. Ofta monteras inte däck beroende på årstid utan mer pga av att luften gått ur däcken genom hålen som upstår genom slitage. Alltså som på de ryska båtarna. Förmodligen för att ingen bryr sig, åkeriet har inga rutiner och chauffören anser inte att det är hans jobb.

Ett annat dilemma är att stora företag i vissa fall leasar däcken på fordonen mot en fast km kostnad, jag är ju inte övertygad om att däcksleverantören vill ha in 1500 halvslitna däck på hyllan i slutet på hösten. Jag är helt säker på att kalkylen inte rymmer skiftningar och ommonteringar för att köra slut på svålarna till nästa sommar.

Nästa bekymmer med utländska fordon är en Wienkonvention från tidigt 60-tal som säger att om ett fordons utrustning avseende bla. däcken uppfyller kraven i registreringslandet får den utan inskränkningar användas i alla övriga länder som undertecknat konventionen.
Om man tex. i Bulgarien anser att man kan köra med rulldäck året runt och använda kedjor vid behov kan i så fall en bulgarisk bil göra så även i Sverige.
Jag säger inte att det är rätt men det är så det funkar.

En tysk Ferarri får utan hinder köra på slicks i Sverige sommartid om vädret är bra, i Tyskland finns det nämligen inget bestämt mönsterdjup. Man ska ha däcksutrustning som innebär säker framfart vid aktuell väderlek heter det.
Fom. i vinter har Tyskland krav på vinterdäck både på last och personbilar vilket borde innebära att en hel del av de utländska bilar som förirrar sig till Sverige är utrustade för att klara de tyska kraven.
Det innebär även att en svensk bil egentligen får köra i både Tyskland och Frankrike (utom vid vinterväglag) med blankt ytterhjul vid tvillingmontage om innern uppfyller kraven, men jag är medveten om problemet att diskutera detta med de gandarmer och nasister som sköter tillsynen på deras vägnät.

Kör försiktigt!

Stina.