veteranlastbilar.se

Jag har läst någonstans i USA där det var en trucker som som körde sin lastbil nerför en lång utförslöpa på 60-talet. Han hade en trailer påkoplad och bromsarna tog slut för honom. Det var bromsen i botten. Där vägen planade ut var det en korsning som han visste om.
Han kunde inte göra annat än att hålla hårt i ratten och hoppas på det bästa. När han i hög fart närmade sig korsningen såg han till sin lättnad att det inte var någon trafik där.
Så jag tänker han hade 120 km timmen då han svichade rakt igenom korsningen. Vid det laget hade väl bromsarna så smått svalnat så han kunde få stopp på ekipaget längre fram.
Ut gick han på darrande ben och genomsvettig. Säkert han alldrig glömmer det heller.

Lars-Gunnar

Lars-Gunnar skrev: . . . Vid det laget hade väl bromsarna så smått svalnat så han kunde få stopp på ekipaget längre fram.
Ut gick han på darrande ben och genomsvettig. Säkert han alldrig glömmer det heller.
Lars-Gunnar

Nejdå, så lätt svalnar dom inte och det kan lätt bli brand av det hela. I det aktuella fallet som hände mig var det nog ytterst nära.

Den plats jag hade sett ut att hoppa var en liten platå innan det åter blev en sista backe före byn Teplice där vägen gick rakt igenom byns centrum. Nu hade jag tur, det lyckades precis att få stopp innan platån tog slut. När jag så tittade i backspegeln innan jag öppnade dörren var jag fullt övertygad om att det var full brand i trailerns boggi.

Det är förmodligen lagerfettet som ger sådan rökutveckling och trumvärmen kan också orsaka däcksbrand. Har väl däcken börjat brinna så brukar det var omöjligt att släcka. Efter någon halvtimme hade rökutvecklingen slutat. Lugnad av att det inte blev någon eldsvåda så sov jag ett par timmar så att allt skulle svalna riktigt. Efter det var det "bara" att krypa under och justera samtliga bromsarmar. Vid hemkomst till Sverige fick bromstrummorna bytas på FB88-ans drivaxel (höll bara 5000 mil på denna trad) samt trailerns hjullager omfettas.

Tur man inte e så gammal så man har behövt va med om det, fast å andra sidan så hade man ju lärt sig en massa saker.
trots att man inte e så gammal i gemet så har man lärt sig en bra massa grejer man får va lite av en tusenkonstnär.......

ellmanracing skrev:Tur man inte e så gammal så man har behövt va med om det, fast å andra sidan så hade man ju lärt sig en massa saker.
trots att man inte e så gammal i gemet så har man lärt sig en bra massa grejer man får va lite av en tusenkonstnär.......

Det jag beskrev kan hända även idag. Här i Sverige är vi dock rätt förskonade från sådana problem på grund av att toppografin är rätt så måttlig. Utbildningen kring risker med körning i utförslut är enligt min mening alltför bristfällig.

De bilar som ofta trafikerar typ alpvägar har någon form av retarder. En avgasbroms förslår inte mycket på dessa vägar. Telmabromsen kom i slutet på 60-talet och innebar ett fantastiskt framsteg.

Var det halt väglag fick man dock komma ihåg att den bromsen liksom även avgasbromsen verkade enbart på drivhjulen. Är det riktigt halt kan man faktiskt få motorstopp i 80 km/t hastighet på grund av motorbromsen. Är man då på väg utför Werratalbacken i Kasselbergen är det inte så roligt, särskilt inte när man märker att även servosstyrningen uteblivit.

PS, Det var lotsen som körde och förtvivlat väckte mig och skrek att nu är det slut . . .

Jag råkade ut för något liknande i Lierbacken, ned mot Drammen med FB88:an. En personbil kom upp jämsides, tutade och gestikulerade bakåt, då såg jag att det rök något kollosalt längst bak på släpet.

Som tur var så kände jag till både bilens dåliga bromsar och backens beskaffenhet, så jag hade inte så hög fart när jag gick ut i backen. Annars så vet jag inte vad som skulle kunnat ha hänt...eller rättare sagt, det är just det man vet.

Till all lycka så gick det lite uppför innan vägtullen, så jag fick precis stopp på planen innan bommarna. Efter att ha kollat att det inte brann i navet, och alla närvtrådar fallit någorlunda på plats så rullade jag försiktigt till Hokksund där jag lossade 25 ton med kabel...en sådan brasa det hade blivit om allt det fattat eld .

/Stellan

Intressant,
ja då är det nån mer som erkänner att han varit med "utför"

Nu har vi "halkat långt" med den här tråden, känner mig rätt så skyldig

Vad sägs om vi delar/bryter upp den här gruppen i tre delar:
Nyskannat
Maskintrailer
Eldfängt eller halkigt utför

Fritt att tycka till såväl Stellan som andra inblandade

Det låter bra tycker jag, man luras lätt av trådens ämnesnamn. Dessutom så är ju moderatorns ord lag

/Stellan

Gör vad du finner är nödvändigt

Lars-Gunnar

Eldfängt skulle man väl kunna kalla detta. Medan jag skriver kom jag på att om en vecka är det 10 år sen det här hände. Jag ägde då en F 16 som jag körde transformatorstationer med, från Jämtland och över hela Sverige, från Gällivare till Sjöbo, från Töcksfors till Hemse. Nåväl, utlassen var det inga fel på, problemen var att hitta vettiga hemlass. Denna gång hade jag bl.a lastat plåt i Spånga. När jag skulle svänga från Hjulstavägen ut på Kymlingelänken mot E 4, såg jag hur det rök under hytten. Mitt i korsningen slår det även ut flammor. Jag genomför svängen och parkerar, kliver ut och tittar på eldsvådan, innan jag tar brandsläckarn och släcker elden. Jag antar det kallas rationellt tänkande . Hursomhelst, allt var väl över på 30 sek. Då kommer det en personbil och stannar framför lastbilen. Gubben ville se hur det gått, han hade mött mig och sett att lågorna var högre än hytten(Globetrotter).Skadorna var inte så stora, framstammen på flaket blev lite svedd, och så brändes det av lite luftslangar. Men all motorolja hade runnit ur, så jag ringde brandkåren så dom kunde sanera. Jag beskrev at dte var en ingen stor oljepöl, så jag tänkte att dom kommer väl med en liten pickup eller nåt. Jo tjena, 3 fulla brandbilar med tuta och blåljus, samt en sandbil från gatukontoret. Efter att ha bärgat bilen till Volvo, tvättat motorn och fått nya luftslangar, gav jag mig iväg hemåt. Efter bara nån kilometer rök det på nytt!. Denna gång var jag snabb ut o kolla. Men det var vattnet efter motortvätten som förångades. Anledningen till branden?. Två o-ringar bakom oljefilterhållaren som torkat, så oljan kom åt att spruta direkt på turbon.

Lars-Gunnar inledde tråden med en liten historia från USA. Det är inte alldeles ovanligt att se djupa spår efter tunga lastbilar i de frekventa avkörningzonerna i nedförsluten i Klippiga Bergens vägnät.

Per Thomson skrev bl.a.

Telmabromsen kom i slutet på 60-talet och innebar ett fantastiskt framsteg.

I det senaste numret av Last & Kraft Nutzfahrzeug-Oldtimer-Magazin så finns det en ingående fyrsidig beskrivning av Telma-retardern (och även Bosch retardern) med mycket detaljbilder.

// Kjell N

Det gällde att inte bli för kaxig med Thelma-bromsen. Hade man för bråttom utför de beskrivna backarna kunde även den bromsen överhetta och slå eld, även fast det var ett värmehärdigt fett som skulle användas till den.
Reid.

Telman kunde dessutom smälta ihop till en massiv klump om man hade "oturen" att stanna innan den fått svalna efter långa utförslöpor.
Elektromagnetiska bromsar är i princip borta från marknaden idag, först ersattes dom av retardes och senare kom de förstärkta motorbromsar som de flesta större motorer kan utrustas med. Det är bara en liten tillverkare i Södertälje som inte kan erbjuda ordentlig motorbroms till sina maskiner.

Framförallt i Italien och Spanien var det vanligt med elektromagnetisk broms på trailers, på andra eller tredje axeln hade man en axel med differential på vilken bromsen var monterad istället för kardanaxel. Den spanska tillverkaren av "telma" heter Frenelsa.
Om det fortfarande byggs på det viset vet jag inte, däremot kollade jag upp om det tillverkas bromsar idag, både Telma och Frenelsa säljer fortfarande nya bromsar. Jag undrar vem som är köpare?

Stina.

När jag var på Madeira för 6år sedan såg jag något som fick mig att titta efter en extra gång. På väg att stiga ur bussen såg jag en lastbil med boggietrailer som kom körandes i låg hasighet i uppförsbacken. Trailern hade navreduktion på bakersta axeln! När lastbilen passerat såg jag att det på drivaxlarna till bakersta axelns navreduktioner satt det monterat virvelströmsbromsar.

Lastbilsrelaterat på en höft....
Har råkat ut för en liknade incident då jag en dag på jobbet fick i uppdrag att göra ett lyft med vår 12 tons truck men den var på service så vi fick låna en truck från ett annat företag.

Chassit till denna mastodont truck är en Scania...tror nog på regent eller liknande och körde iväg till lyftjobbet...en rätt behaglig resa för visst känner man sig hemma bakom ratten med motorljudet och rörelserna som mer liknar en lastbils.

Lyftet gick bra och bestod av en styck industrirobot med tillhörande stativ fast gafflarna var i tjockaste laget men det gick och hemfärden på börjades.

Ner för backen runt gamla Volvofabriken och det tryckte på rätt bra nerför, ospärrad låda hjälpte ju till så topphastigheten blev +personbilfart...och en bra bit ner i backen...(detta var innan ombyggnaden då ytterligare en rondell byggs) så skulle jag bromsa ner innan rondellen nere i backen och poff inga bromsar, skit också...och trucken rullade på mot rondellen...hoppas det inte finns några fordon i rondellen...

Men tur var att inga bilar fanns och jag dundrade igenom rondellen men ansatt handbroms och klarade även nästa rondell för att sen plana ut och köra sakta sista biten hem....
Lite nervpirrande och med tanke på att bromsarna fungerade utmärkt på ditvägen så bliv man lite nervig den gången...vi lånade inte den trucken mer.

Kjell T skrev:När jag var på Madeira för 6år sedan såg jag något som fick mig att titta efter en extra gång. På väg att stiga ur bussen såg jag en lastbil med boggietrailer som kom körandes i låg hasighet i uppförsbacken. Trailern hade navreduktion på bakersta axeln! När lastbilen passerat såg jag att det på drivaxlarna till bakersta axelns navreduktioner satt det monterat virvelströmsbromsar.

Det har jag aldrig sett, undrar varför man bygger så? Det måste bli dyrare med en broms till var sida än en större på pinjongaxeln.

Senast jag såg den varianten var hösten -09 i Spanien.

Stina.