Byggnationen av väg E22

[flak]

E22 an i Kalmar slutet av 1950 talet.jpg (44.38 KiB) Visad 11541 gånger

[Anders]

Intressant bild med två LS75;or och en 30R&B.
Är det lösa bergflak som lagts på?

Anders

[Anders Ason]

Trevlig bild där jag mycket väl känner igen en liknande situation från (samma?) väg förbi Västervik. Hörde av en bekant (f d grävmaskinist) som var med på den tiden att "30R&B" var en av de vanligaste grävmaskinerna då. Ruston & Becyrus var väl tyskt om jag inte minns fel?

Visst ser det ut att vara "lösa" bergflak på bilarna, en mycket vanlig lösning då. Ett typiskt bakaxelknäckarjobb i övrigt!

[Anders]

Trevlig bild där jag mycket väl känner igen en liknande situation från (samma?) väg förbi Västervik. Hörde av en bekant (f d grävmaskinist) som var med på den tiden att "30R&B" var en av de vanligaste grävmaskinerna då. Ruston & Becyrus var väl tyskt om jag inte minns fel?

Visst ser det ut att vara "lösa" bergflak på bilarna, en mycket vanlig lösning då. Ett typiskt bakaxelknäckarjobb i övrigt!

Det här blir väl lite smått OT, men Ruston-Bucyrus var engelskt(Innan sammanslagningen med Bycurus hette firman Ruston-Hornsby).
Vad jag vet, så de enda tyska grävmaskiner som såldes i Sverige vid den här tiden var Menck&Hambrock samt DEMAG, dock i litet antal.

Scaniorna ser ju ändå tämligen nya ut, så man får väl hoppas att bakaxlarna höll ett tag i alla fall!

Anders

[Anders Ason]

En tanke till om bilden: Den är för mig typisk om hur vägbyggen gick till när jag växte upp och åkte med farsan. Två, tre lastbilar och en grävmaskin kördes ut i skogen med uppdraget "bygg väg", där var nätt o jämt "pinnat". Och det gjorde dom, och farsan kunde vara på samma jobb i upp till ett år. Fanns inga uppvärmda futtar eller toa, utan ätandet o skitandet fick man ordna själv - detta skedde dock inte samtidigt!

Det var inga som helst problem att se vem som körde grävaren - denne var totalt rostskyddad från topp till tå p g a av de ständiga linbrotten i det tunga grävjobbet. Värst var det när en lina gick av med skopan över flaket.

Förutom bakaxlar gick det åt en hel del fjäderblad och däck. Om jag nu minns rätt var axelbrotten vanligare på Volvo än på Scania och några andra märken fanns inte på vägjobben. Försök gjordes med Mercedes men de stod mera stilla än rullade.

[Per Thomson]

Först: En mycket intressant bild, sådant skulle jag vilja se mer av från olika vägbyggen

Sedan lite om bakaxlar: Kanske det inte är S-V 75/76:or på bilden, motorhuvens utsprång framför skärmarna tycks lite kort. Kan det vara 55/56:or eller möjligen 66:or? Om det är 55:or så är jag säker på att det gick många bakaxlar enligt egen erfarenhet
Jag träffade en gammal chaufförs-kollega från tidigt 60-tal i somras och vi hade inte träffats sedan dess. Då han började minnas mig utbrast han "javist ja, det var du som knäckte en bakaxel var fjortonde dag".

[Anders Ason]

Några bilder som varit inne tidigare:

vagbygge.jpg (144.82 KiB) Visad 11448 gånger

Viking01.jpg (50.63 KiB) Visad 11448 gånger

Linor för lastning i båda fallen!

[Anders]

Är det inte rätt grymt att plåga 55;or med bergkörning?

[Per Thomson]

Precis som det fanns en "synvilla" till Vikingen skulle man kunna säga att 55:an var S-V synvilla. S-V hade ju en image som stod för robusthet och styrka och när kapitalet inte fanns eller man var för rädd att investera så förlitade man sig på att 55:an i alla fall var en S-V. Men ack så man bedrog sig - den var en riktig synvilla

[Anders]

Precis som synvillan får man nog säga att 55, 56 och 66 har blivit väldigt anonyma modeller. En 80;a är ju ändå ganska välbekant, medans en 55;a hamnat i skymundan.

Var 55/56 medvetet underdimensionerade, eller var det snarare så att de användes till betydligt tyngre körning än de var avsedda för?

Anders

[Lars-Gunnar]

Jag tycker det ser ut som Scania-Vabis 75. Ingen som ser att fotot är från slutet av 50-talet? 75:orna kom ju 1958-59 tror jag och 55:orna på 60-talet. De kom väl inte samtidigt med 75:orna?

Köra berg med 55:or var väl inte att tänka på? Däremot med Volvo Viking Knäkta bakaxlar och brustna fjäderblad hit och dit men hur kunde det gå till? Släppte grävmaskinisten ner för tunga stenar eller var det lasset i sig själv (överlass?) som tog knäcken på fjädrarna? Om man bara körde inom arbetsområdet lade man väl på några ton mer?

Annars stämmer det med vägbyggena förr att man drog iväg med en grävskopa och en bandtraktor och några lastbilar och byggde en väg. Uppe i norrland var det mycket Beredskapsarbeten där arbetslösa byggde vägarna. Och de byggde bra! De hade ju förmän och folk från Vägförvaltningen som såg till att vägen lutade i kurvorna t.e.x. På vintern låg verksamheten nere på grund av tjälen och kylan. Sådqana jobb skulle finnas ännu idag så arbetslösa istället för att bli försoffade och må psykiskt dåligt fick något att fara till och arbete med kroppen.

Lars-Gunnar

[Per Thomson]

. . .
Var 55/56 medvetet underdimensionerade, eller var det snarare så att de användes till betydligt tyngre körning än de var avsedda för?

Anders

Det senare antagandet stämmer nog bäst skulle jag tro, dvs att de användes till betydligt tyngre körning än de var avsedda för.
Det man sparade på investeringen förlorade man flerfallt på reparationer.