Val av batterier

[S-V L44]

Scania-Vabis föreskrev/rekommenderade att använda batterier med en kapacitet av 95 Ah (Sc-V L10) eller 125Ah (Sc-V 2L10 och L40) i sina instruktionsböcker för dessa fordon.

Föreskriften, oavsett fordonstillverkare, gäller naturligtvis för fordon som skall användas i kommersiell drift såväl sommartid som vintertid i olika delar av vårt land.

Eftersom ett veteranfordon dels används sparsamt och dels kanske främst under gynnsamma väderleksförhållanden plus att fordonet kanske oftast förvaras under tak (kanske inte så ofta i varmgarage dock) samt att man kanske har batterierna stående på underhållsladdning så borde man kanske kunna spara lite (både slantar och rygg) genom att använda mindre batterier?

Det beror ju givetvis också lite grand på hur lättstartat fordonet är, vad man har för strömförbrukande detaljer på fordonet, konditionen på generator och laddningsrelä, etc..
Är bilen mycket svårstartat så är det kanske rent av dumt att försöka ”spara” och istället välja litet större batterier än vad som normalt rekommenderades.

Jag har begränsad erfarenhet av 24 volt system sedan tidigare.
Kan man koppla samman batterier med olika kapacitet, t.ex. 95 Ah och 165 Ah, utan olägenheter för batterierna?

// S-V L44

[Kjell T]

Två seriekopplade personsbilsbatterier , sex år gamla, använde jag när jag senast startade min L51:a för knappa två veckor sedan. När kvicksilvret kryper under nollstrecket kan det bli problem skulle jag tro.
Under en sommar och höst när jag använde en Ford Custom, med 12V elsystem, för diverse transporter använde jag två parallellkopplade personbilsbatterier. De få gånger jag startade i höstväder med temperatur under noll kunde man märka att det var i klenaste laget när bilen stått ute på parkeringen över natten. När jag senare använde bilen hemma på tomten lyckades jag även få igång den vintertid med samma batterier, men då hade motorvärmare varit inkopplad och batterierna laddades under tiden motorvärmaren var inkopplad. För yrkesmässigt bruk eller i sträng kyla skulle det inte varit så lyckat att använda så klena batterier.

[Anders Ason]

Många bilar drar lite ström även om de är helt avstängda så till sist blir batterierna tomma helt och det är inte bra när det gäller blyackumulatorer. Klockor, färdskrivare och krypströmmar som inte ska vara är exempel på strömtjuvar. Det bästa och säkraste är att sätta dit en huvudfrånskiljare, om inte det finns förut. Kan också vara ett försäkringskrav för att få parkera i en maskinhall! Batterierna bör "gympas" då och då under vilan. Bästa verktyget för det är laddare av C-tektyp.

Två olika batterier i serie, 12+12 volt, men med olika egenskaper är inte bra. Det är det svagaste som kommer att bestämma startström och spänning. Nu är ju spänningen vid start av en diesel inte så kritisk, det viktigaste är ju att den går runt.

Ett nytt batteri och ett gammalt, eller olika fabrikat är samma sak - inte helt bra (batterier har olika inre motstånd). Mindre batterier för att spara pengar går bra under de förutsättningar du beskriver. Batterierna har ju enbart en enda funktion - att få igång motorn, sedan är det ju generatorn som drar lasset.

En av de viktigaste sakerna som måste vara i ordning är startmotorn. En sliten startmotor kanske funkar men kollektorn kan vara så full av kolrester att strömmen går mer eller mindre rakt igenom och inte genom lindningen.

[S-V L44]

Jag tackar för den värdefulla information som getts.

// S-V L44

[volvosnabbe]

Lyfter en gammal tråd i mitt första inlägg.

Här har nu berörts olika storlekar på batterier och laddning. Kan en äldre (sent 1960-tal) kraftig växelströmsgenerator skada ett för litet batteri, dvs att strömmen blir för stor innan spänningen begränsar.
Tar dagens laddningsregulatorer hänsyn till batteriets kapacitet och kondition (om det tex har frusit) eller är det spänningen som styr?

[Anders Ason]

Kortkurs
En laddningsregulator är inbyggd på en växleströmmare och är helt halvledarbestyckad och referensen i systemet är enkelt något som kallas en zenerdiod, en pryl som håller konstant spänning. Vid laddning som sker även på tomgång, genom att genaratorn snurrar med högre hastighet än en likströmmare (kolla remskivans diameter) ska det vara ca 28,5 volt över batteriet på ett 24 voltssytem. Förutsatt att inte alla storförbukare går för fullt för då kan varvet behöva höjas något. En växelströmsgenerator har inbyggt ett antal (på personbilar oftast 6 st) kraftiga likriktardioder så det blir likström ut.

Spänningen över batteriet ska vara konstant (28,5 v), oavsett belastningen utan det som styr laddningsströmmen är då batteriets inre motstånd som beror på i vilket skick det är. Ett batteri som är i det närmaste slut har högt inre motstånd och laddningsströmmen blir då låg (Ohms lag).

Du kan seriekoppla olika batterier men max uttagan ström vid start styrs då av det svagaste. Du behöver inte heller ha de rekommenderade batteristorlekarna för hobbybruk, sällan eller aldrig start i minusgrader, inga extra storförbrukare o s v gör att du kan gå ner i storlek (A). En gammal lastbilsmotor som gått långt har förm. även lägre komp. med åren. En 35 årig 200 hkr motor kanske inte lämnar mer än 175 hkr.

Idealet är ändå att ha två batterier så lika som möjligt.

Om ett batteri har frusit är det oftast förstört då plattorna i det går åt fanders. Med lite tur kanske det går att få liv i dom igen.