Teknisk tidskrift

[JagRullar]

Tänkte hjälpa er på traven för det är inte helt lätt att hitta rätt

http://runeberg.org/tektid/

Kopiera och klistra in länken i ett nytt blad. Välj sedan årtal. Jag är väl medveten om att många inte ha minsta intresse av gengas-frågan som var det bränsle som bussbolag, lastbilsägare och åkerier fick nöja sig med förr. Men vi är några stycken som trots allt har hört om detta och till och med upplevt det. Den som är 75 år och yngre har kanske inte upplevt det livs levande men läst och hört om det, Vet inte hur det är med Anders A och Per?

Lars-Gunnar

[Anders Ason]

Tänkte hjälpa er på traven för det är inte helt lätt att hitta rätt

http://runeberg.org/tektid/

Kopiera och klistra in länken i ett nytt blad. Välj sedan årtal. Jag är väl medveten om att många inte ha minsta intresse av gengas-frågan som var det bränsle som bussbolag, lastbilsägare och åkerier fick nöja sig med förr. Men vi är några stycken som trots allt har hört om detta och till och med upplevt det. Den som är 75 år och yngre har kanske inte upplevt det livs levande men läst och hört om det, Vet inte hur det är med Anders A och Per?

Lars-Gunnar

Tack för omnämningen. Det närmaste jag kom gengas i barndomen var att min fars första egna lastbil, Volvo 90 hk 1943, hade gått på gengas under kriget. Spåren fanns kvar genom bl a trävövertäckt hål i flaket där aggregatet hade funnits funnits. Bilen var ovanligt nog försedd med boggi från början men kortades av när den konverterades till gengas, man bedömde att motorn skulle vara för svag. I övrigt minns jag inte något avvikande. I slutet av 40-talet fanns det väl en och annan, både person och lastbil med tunnan kvar även om de kördes på bensin/fotogen.

Här en tidig bild på bilen. Bilen byttes 1955 till en sprillans ny (riktig) Viking som då kostade en förmögenhet, 55 000 kr.





IMG_0002.jpg (369.28 KiB) Visad 13482 gånger



Här en bild då min far som anställd körde ved i Hoting.





IMG_0001.jpg (423.39 KiB) Visad 13482 gånger

[Per Thomson]

Fantastiska bilder som Lars-Gunnar lockat dig att ta fram Anders!
Frågan är vad för typ av boggi som din fars Volvo hade, förmodligen ingen original Volvo såvida inte din fars bil hade beteckningen "Long-frame" vilket ursprungligen är en dansk patenterad konstruktion, som Volvo köpte med "exklusiv rättighet". Patentet härstammar vad jag vet från 20-talet och efter WW2 lär det inte ha förnyats eftersom Rydhs-boggier och andra "by-smed" -konstruktioner uppstod. "Long-frame" patentet är förmodligen förklaringen varför Scania-Vabis försökte med drivning på den tredje axeln innan WW2, ett sätt att kringgå patentet. Under WW2 förekom det ombyggnader av lastbilar till samma boggiprincip som "Long-frame" med svenska statens rekommendation. Anledningen var brist på gummidäck och genom att använda personbilsdäck fördelat på en extra axel var tanken att man skulle kunna underlätta att klara samhällets transportbehov. Konceptet blev döpt till "P-boggin". Var din fars bil på fotot en s k P-boggi -bil men nu efter kriget försedd med mer bärkraftiga "ringar"?
Förlåt för denna utvikning som inte har med trådens rubrik att göra!

Tillbaks till Lars-Gunnars fråga om vad vi eventuellt kan minnas av gengastiden. Tyvärr inte mycket, det Anders nämner, spår av ett gengasaggregat i flaket efter ett tidigare kvadratiskt urtag infinner sig låååångt bak bland minnesbilder.
Följande bild ursäktar säkert det sviktande minnet, det är jag som sitter på gengasvolvons kylare.

W1316.jpg.371x203.6.jpg (38.13 KiB) Visad 13474 gånger

[Bo Norvinge]

Faktum var att Volvo marknadsförde en "egen" P-boggisats byggt på Long Frame-konceptet. Den marknadsfördes som "Lastvagnsboggie för personvagnsdäck" från 1942 och var framtagen i något slags samarbete med både Ford och GM. Den passade alltså, förutom Volvo, även Ford, Opel, Chevrolet och GMC.

[Malte. E]

Volvo med boggie.
Jag vill nog påstå att bilen på bilden har en stödaxel tillverkad av Volvo.
Och om gengas : Det torde knappast finnas någon kvar idag som kört gengaslastbil
"på riktigt". Själv var jag i skolåldern / pojkåren under gengasepoken och mina er-
farenheter är alltså den intresserade åskådarens. Den som till äventyrs har tillgång
till Tunga Magasinet nr 2 / 2001, där har jag skrivit ner minnesbilder m.m. från den
tiden i en artikel med titeln "När man körde på gengas". När artikeln skrevs fanns
det fortfarande en och annan i livet som kunde berätta och som jag frågade med
större och mindre framgång.
Malte E.

[JagRullar]

Ja, för min egen del handlar det mest om allmänbildning och att jag läst om fenomenet och sett bilder. Ingen erfarenhet alls men jag tycker att denna period bör aktualiseras. Vet inte om de som körde på Petsamo hade att köra på gengas och P-boggier. Vid bygget av Bolidens transportbana körde man malm tidigare med bil och släp med 16 däck. Måste betyda 8 + 8. Men när man läser framgår det inte om det var P-boggie men man kan anta att de använde riktiga däck med tanke på den tunga lasten.

Man kan tänka sig vilket jobb chaufförerna hade med att få fyr i pannan, slagga densamma och fylla på kubb. Samtidigt hade de att se till att undvika att bli förgiftade. Vet att min far körde timmer med en Mercedes med gengas. Det måste ha gått sakta för effekten var bara 70 % av den normala.

Lars-Gunnar

[Malte. E]

Replik till Lars-Gunnar.
Körde man på gengas i Petsamotrafiken undrar du, nej genom statens försorg fick dessa bilar tilldelning av
bensin eller råolja, som dieselbränslet ofta kallades då. Anledningen var att staten var i högsta grad
intresserad att få hem de där jaktplanen så snabbt som möjligt. Dessutom ansågs det ta för lång tid att bygga
om det stora antal bilar det rörde sig om till gengas.
Däremot fick de som sedan körde bland annat åt tyskarna i ett senare skede av kriget, klara sig med gengas.
Det tycks ha gått tekniskt ganska bra, men givetvis inte utan stora besvärligheter för de som var direkt berörda.
Om Bolidens fyraxliga släpvagnar : Har aldrig läst någon beskrivning av dessa, men att döma av de mycket
få foton som finns av dem så var det personbilsdäck, alltså en tidig form av P-boggie om den benämningen kan
lånas i sammanhanget.
Malte E.

[Per Thomson]

Ett av de 4-axliga släpen efter gengasbilarna som L-G nämner kan skönjas efter första bilen på den här bilden.

Bolidengengas.jpg (270.3 KiB) Visad 13422 gånger

[Anders Ason]

Apropå P-boggi: fanns de med dubbla hjul, var inte den typ av stödaxel försedd med enkla?

Vad gäller gengasbilen i Hoting har jag tidigare granska bilden i förstoring då jag var tveksam om stödaxeln var drivande med anledning av utseendet på det bakre navet. Såvitt jag förstått är bilen försedd med en sk riktig boggi med anledning av dubbla hjul och kraftigare hjul än personbilars.

Tyvärr känner jag ingen att fråga någon som var med.

[Malte. E]

Gengasbilen i Hoting.
Volvo kunde köpas med boggie av Long-Frametyp från ca mitten av 1930-talet. Därför är
det inte så konstigt att bilen ifråga har normala lastbilsdäck. Som vi vet var ju P-boggin
en nödlösning som tillgreps när däck av normala lastbilsdimensioner och dito bärighet
knappast inte gick att uppbringa längre. Och P-boggin fyllde ju faktiskt sin funktion som
krislösare, men så snart riktiga lastbilsdäck åter gick att köpa monterades P-boggin av
i så gott som samtliga fall. Om inte bilen skrotades vill säga. Å andra sidan var det ont
om nya bilar också.
Åtta personbilsdäck ansågs tydligen vara vad som behövdes för att motsvara bärigheten
hos fyra riktiga däck. Därför var P-boggin alltid dubbelmonterad, även om speciella
undantag kanske förekom.
Malte E.

[Anders Ason]

Tack Malte.

Här är den lastad:

BertiiHoting.jpg (112.24 KiB) Visad 13341 gånger

[Per Thomson]

LS_33521001.jpg (175.07 KiB) Visad 13339 gånger

Scania-Vabis 33521/1 levererad 1942 10,35 liter förgasarmotor 120 hk konverterad till gengasdrift
1946 ersattes motorn med en förkammardiesel 7,35 liter 120 hk

[S-V L44]

Personligen tycker jag att 1930-talet och åren kring 2:a Världskriget är väldigt intressanta perioder för utveckling av lastbilen och "experimenterande" av tekniska lösningar.

Det har diskuterats huruvida Volvo-lastbilar haft Volvos egna konstruktion (Long Frame) eller en eftermarknadskonstruktion. Detta kan man oftast avgöra genom att studera avståndet mellan 2:a och 3:e axel, vilket framgår av registreringshandlingen. Treaxliga Volvo (inklusive t.ex. Ford, Chevrolet, International, GMC) från tiden före 2:a Världskriget var tämligen vanliga, betydligt vanligare än man kan tro.

Att "vanliga" lastbilar utrustades med en 3:e axel från fabrik och/eller av eftermarknaden, inklusive P-boggivarianten är väl inga större konstigheter i sig, men den här Forden krävde naturligtvis en mer omfattande ombyggnad för att bli försedd med en 3:e axel av P-boggi-typ.

M18062 - Ford 51-131 - 1936 - SDS Malmö - kk130617045.JPG (152.88 KiB) Visad 13335 gånger

Man skulle ju kunna tro att man "bara" monterade ett tvillingmontage på den 2:axeln, men enligt handlingarna erhöll bilen 10 bärande däck fr.o.m. 1942 (två 20 tums fram och åtta 16 tums bak), och arrangemanget satt på tills bilen skrotanmäldes 1949.
Axelavståndet var 334 + 95 cm, och hela bilen förlängdes en meter för att kunna härbärgera den 3:e axeln.
Trots däck av klenare dimensioner ökade maxlasten med cirka drygt 700 kg.

// Kjell N

[Anders Ason]

Gillar "Snällposten"! Vad hette då dess motsats?

[Per Thomson]

Minns att jag sett en film från tidigt 40 -tal som demonstrerar just frågan om boggi och framkomlighet i vinterväglag. Kanske det till o med finns en länk till filmen någonstans här i forumet. Hittar den inte just nu. Det var från tiden innan boggilyften var introducerad. Hur de kom fram ändå förstår jag inte men det satsades med råge inför motluten på testbanan.