Eldfängt & Halkigt Utför

[Lars-Gunnar]

Lars-Gunnar inledde tråden med en liten historia från USA. Det är inte alldeles ovanligt att se djupa spår efter tunga lastbilar i de frekventa avkörningzonerna i nedförsluten i Klippiga Bergens vägnät.

Per Thomson skrev bl.a.

Telmabromsen kom i slutet på 60-talet och innebar ett fantastiskt framsteg.

I det senaste numret av Last & Kraft Nutzfahrzeug-Oldtimer-Magazin så finns det en ingående fyrsidig beskrivning av Telma-retardern (och även Bosch retardern) med mycket detaljbilder.

// Kjell N

Den händelse jag berättade om hände på 40-talet. Nu har man ju avkörningsramper som du S-V L44 säger fyllda med sand som fångar upp lastbilarna. det fungerar ungefär som när man ser racerbilarna köra av banan och i sanden som då drar ner farten kraftigt.

Lars-Gunnar

[Kjell T]

Någon pinjongaxel finns ju inte på en trailer och skall man då ha tilläggsbroms på både dragbil och trailer är detta ett sätt.

[herrstina-]

Någon pinjongaxel finns ju inte på en trailer och skall man då ha tilläggsbroms på både dragbil och trailer är detta ett sätt.

Jodå, det är liksom det som är poängen. Spanjorerna har en komplett "drivaxel" med differential och det hela som andra eller tredje axel på trailern, med elbromsen centralt monterad där kardanstången normalt sett finns.
För att göra det riktigt bra finns det två pinjonger, en framåt och en bakåt, för att få plats med dubbel uppsättning spolar.

http://www.frenelsa.es/en/producto-apli ... molque.asp

Stina.

[Kjell T]

Mycket intressant konstruktion, det var något nytt för mig.

[herrstina-]

Du ser, man lär så länge man lever! Det som förvånar mig är att elbromsarna fortfarande tillverkas för fordon. Med dom motorbromsar som finns idag är både retarder och telmaprincipen överflödig.

Jacob,s i USA har en konstruktion som är prototypen för alla moderna motorbromssystem vilken även tillverkades till Volvos TD 120-123 motorer. I början på 90-talet lät jag montera den på en F12, när bilen såldes fanns tanken att plocka av utrustningen, vilket tyvärr aldrig blev gjort. Så småningom kom tanken att montera Jake Brake på den F12 jag nu renoverat, då ångrade jag latheten som gjorde att bromsen följde med till Latinamerika.

Efter ett omfattande sökande hittate jag mot alla odds delar till Jake Brake i Brisbane Australien så nu ska F12.an kompletteras till sommaren.

Stina.

[Kjell T]

Visst kommer jag ihåg Stefan Anderssons provkörning av Volvo F12:a utrustad med JakeBrake som fanns omskriven i Trailer. Hur pass vanligt var det att bilar utrustades med Jake Brake i Norden?

[herrstina-]

Speciellt vanligt var det inte, jag känner till tre bilar i Sverige. Ulf/Börje Jönsson hade två, och så min.
Troligen var det något vanligare i Norge men även där var antalet litet.
Marknaderna var USA där TD122-123 motorer monterades i en del Volvo/White, men eftersom andelen Volvo-motorer var litet var Jaken ganska sälsynt även där,den riktigt stora marknaden var till min överraskning Australien där Volvo sålde kompletta bilar samtidigt som vissa delar av Australien är mycket kuperat. Fördelen med delar därifrån är ju att de fordonen har 24V elsystem, till skilnad från USA-marknadens 12V.

Stina.

[Per Thomson]

Du ser, man lär så länge man lever! . . . Med dom motorbromsar som finns idag är både retarder och telmaprincipen överflödig.
. . .
Stina.

Tillåt mig att tvivla, men kanske du har rätt. Där vi tidigare tvingades över och utför alp-pass finns idag tunnlar rakt under bergen, så det kanske inte handlar om samma lutningar och näst intill timma-vis utför som tidigare. Hallandsåsen och Skule vid Höga kusten är nog bara barnbackar i jämförelse. I Chile lär det finnas en hel del vägar som vållar problem fortfarande.

Intressant att dessa anordningar tillverkas nu, jag minns att det experimenterades en del på min tid och jag minns fortfarande en prototyp som jag såg i Basel i slutet på 60-talet. Den prototypen hade visserligen problem så det var ett helt stim av mekaniker runt det tre-axliga släpet. Visst kände jag till Telma men detta var ju på ett släp

Ett stort TACK för din rapportering Carl-Eric

[herrstina-]

De moderna motorbromsarna har en effekt på 4-450 hästar och det är ungefär samma kraft som retarder och telma kan hantera i långa utförslut utan att bli överhettade, därför dras effekten på dessa succesivt ner till denna nivå.
Motorbromsarna genererar också värme men där hanteras den utan problem av det ordinarie kylsystemet.
Retarder och telma är beroende av utgående axelns rotation varför den mister sin effekt vid hastigheter under ca. 30 km, lite varierande pga. bla. utväxling och liknande, därför är den i princip oduglig på tex. serpentinvägar där den behövs allra bäst.
Motorbromsen kan man i princip använda till stillastående tack vare att den sitter i motorn, genom att växla ner blir den starkare ju långsammare det går. De andra systemen fungerar tvärt emot.

För att relatera till en backe som känns igen, nämligen Hallandsåsen så är prestandan ungefär så här på motorbromsarna: Ett fordonståg som väger 40 ton hålls av bromsen i 60 km nerför backen, väger fordonet 60 ton klarar bromsen 40 km.
Räcker inte den prestandan är det handhavandefel.
Det finns ytterligare fördelar med motorbromsen, nämligen vikt och investeringskostnad.

Nästa bekymmer inkluderar både telma,retarder och moderna motorbromsar, alla har så hög kapacitet att man använder fotbromsen väldigt lite vilket får som resultat att de undermåliga skivbromsarna utnyttjas för dåligt och blir glasade vilket reducerar bromskraften radikalt.
Kontentan är att om chauffören är duktig och hanterar utrustningen varsamt och ekonomiskt blir resultatet underkända bromsar på bilprovningen.

Stina.

[Per Thomson]

Imponerande att motorbromsen har blivit så effektiv - hur skiljer sig dagens konstruktion jämfört med de som fanns på 76:or och 88:or?

Även om dagens motorbromsar är effektivare måste man tänka på att motorbromsen endast verkar på drivhjulen vilket kräver god friktion mellan hjul och vägbana. Är dagens motorbromsar integrerade med ABS-systemet - jag tänker på om det skulle vara halt väglag och drivhjulen genom motorbromsning roterar med lägre varvtal än övriga hjul - i en sådan situation borde motorbromsens verkan minska för att inte riskera sladd.

Jag bifogar några bilder från motorvägen mellan Frankrike och Italien i höjd med Nice och Monaco. Bilderna visar nödramper täckta med lösgrus som är tänkt att stoppa skenade fordon som fått slut på bromsverkan.

motorväg30 (Medium).jpg (61.01 KiB) Visad 19692 gånger

motorväg33 (Medium).jpg (57.01 KiB) Visad 19692 gånger

motorväg40 (Medium).jpg (66.35 KiB) Visad 19692 gånger

[herrstina-]

Enkelt uttryckt kan man säga att motorn "överladdas" baklänges via grenröret, genom att sedan reglera avgasventilerna på rätt sätt får man motorn att funka som en jättestor kompressor som inte blir av med trycket.
Det är lite svårt att förklara utan studiematerial, jag kan bistå med en hyffsad förklaring i verkstaden vid tillfälle.

Jacob.s industri i USA har/hade ursprungspatentet för den här typen av motorbroms, sedan har olika tillverkare valt att antingen köpa konceptet av Jacob.s eller hittat på egna lösningar för att slippa köpa och ändå klara sig från patentintrång.

Motorbromsen är integrerad i ABS/EBS-systemen för att förhindra hjullåsning, dessutom bryts funktionen när motorvarvet sjunker under ca. 1000 RPM.

Alla systemen ink. retarder och Telma verkar ju normalt på drivhjulen vilket framförallt på dessa kan resultera i extremt slitage på drivaxelns däck. initialt är ju kraften avsevärt högre än med bara motorbromsen, är då diciplinen/förståelsen över funktionen dålig blir raderingen extrem om tillsatsbromsen aktiveras med full effekt i hög hastighet.
Det problemet är mindre med motorbromsen där effekten dels är lägre och dels kommer med någon fördröjning.

Rätt använda är alla de här systemen otroligt värdefulla, det är inte svårt att köra ett 60-tons ekipage 100.000 mil utan att byta bromsbelägg, om de inte blir glasade och underkänns vid besiktningen.

http://www.jakebrake.com/technology/com ... se-brakes/

Stina.

[Per Thomson]

Mycket värdefullt svar, förstår nu att det är en avsevärt förbättrad konstruktion än den avgasbroms som fanns på "min tid". Men jag tar ändå tacksamt emot inbjudan till en lektion i verkstan.

Att ABS:en är med låter ju tryggt, glömmer aldrig det tillfälle då lotsen väckte mig och med panik i rösten skrek att han inte hade någon servo-verkan på ratten och bilen skenade utför sista Kasssel-backen ner mot Werratal på nordgående kurs. Det var glashalt och LBS76:an med 2-axligt släp slingrade sig än från den ena filen än till den andra av de båda autobahnfilerna upprepade gånger. Det hela slutade i alla fall lyckligt efter att lotsen till slut insåg att vänsterfoten måste sluta pressa på avgasbromsknappen om motorn skulle skulle kunna återstartas. Alltså hade det varit så halt att avgasbromsen hade resulterat i motorstopp.

[Lars-Gunnar]

Enligt vad jag läst från USA har väsnas Jacobs brake förfärligt i USA-utförandet men det kanske har blivit bättre. I vissa samhällen har tradarna varit förbjudna att använda braken nattetid då de väckte folk som bodde efter vägen med ljudet.

Lars-Gunnar

[herrstina-]

Alla kompressionsbromsar väsnas, kombineras dom med ljuddämpare försvinner oväsnet. Problemet är alltså att i USA kan man inte kombinera ljuddämpare och manlighet, därför väljer man förbudsmetoden istället.
Det är samma fenomen som framkallat omkörningsförbud på motorvägar i Sverige för att undvika omkörningar i flera kilometer.

Stina.

[Lars-Gunnar]

Ja, på tal om det så har ju ameri9kanska lastbilar "tyfoner" till tutor och det har väl med manligheten att göra. Det skall inte vara någon fis till tuta.

Lars-Gunnar