Norrlandsväxel.

[mats-oh]

Trevligt. Men med Hendrickson fick man nöja sig med bara fem växlar då??

Endast två paket,återkommer med bild snart . . .

[mats-oh]

Endast två paket,återkommer med bild snart . . .

På den här sidan finns en äldre med den hade endast gummiblock till fjädring http://www.veteranlastbilar.se/normal.asp?pageid=664

Ska leta fram en 'nyare' med fjäderpaket, även denna med stel balansarm . . .

Wow Jag har faktiskt sett denna 6*4 boggi på en Titan ombyggd till A traktor? med byggkran monterad.
Trodde det var något hemmasnide på den men det var av den konstruktionen. Vad roligt var nog rätt stötigt

[Malte. E]

Tandemdrivna Volvo.
Det fanns en variant som hade gummiblock i stället för bladfjädrar.
De var hatade av chaufförerna som varande riktiga "ryggfördärvare".
Malte E.

[Per Thomson]

Vid en Volvokaravan (demo) kanske 1965 hade man med en NB88 tandem skogsekipage med fyr-axligt släp utan last som jag provade. Det skakade så man skulle ha behövt ett njurbälte.

[mats-oh]

Ja stötigheten kan man förstå
Ser väldigt massiv och tung ut också.

[Drängen]

Vid en Volvokaravan (demo) kanske 1965 hade man med en NB88 tandem skogsekipage med fyr-axligt släp utan last som jag provade. Det skakade så man skulle ha behövt ett njurbälte.

Tandem på 88:an visades på en karavan 1969, det har jag bildbevis på. Med risk för att få tillmälen hävdar jag att Volvos,(Hendricksons), lösning var bekvämare än andra märken. Har prövat båda svenskarnas bladtandem, och föredrar att åka Volvo, framförallt tom.

Karavan 1969..jpg (104.13 KiB) Visad 8948 gånger

[peterhummel]

Hendricksontandem var standardutrustning på de flesta, om inte alla Volvo som tillverkades här i Australien på sjuttio och åttiotalen. Axlarna var, såvitt jag kommer ihåg, av märket Rockwell. De jag körde hade diffspärr mellan axlarna, men inte på själva drivaxlarna. Det fanns en och annan 6x2 med stödaxel, mestadels utan boggilyft. Ingen ville ha dem, tandemdrift var normen. Vid detta laget hade nästan alla tunga lastbilar rangelådor så norrlandsväxel behövdes inte. De bilarna som inte hade rangelådor, bland andra Scania och Mack, hade istället tillsatslådor. Mack hade en femväxlad låda, med en fyrväxlad tillsats, båda utan synkronisering, men med dubbla spakar. Det gällde nog att ha tungan rätt i mun för att köra en sådan

[Drängen]

Besökte dottern, som då bodde i Orange, numera bor hon i Port McGuire, 2013. Tyckte det var många åldriga lösningar inom transportsektorn där nere. Men ett trevligt land att besöka.

[Malte. E]

Intressant läsning !
Om jag fattat rätt, levererade Rockwell kompletta kompletta axelsatser att installera i en
boggikonstruktion, alternativt på en bilram ?
En annan fråga, Leyland Super Hippo exporterades till Australien. Dessa kunde fås med två
boggiealternativ, en tandemdriven, eller en med vad som ibland kallas löpaxel. D.v.s
ej drivande. Innebar det att den sistnamnda valdes bort i Australien ?
Malte E.

[baklastaren]

Fanns även på Volvo bussar. Körde i början på 90-talet en inhyrd Volvo "långfärdsbuss", sannolikt denna B58-60 1979, som hade Norrlandsväxel. Var en fd Continentbus (Skelleftebuss) som användes i förarutbildning och för uthyrning hos Jeff Lundgrens Trafikskola, Skellefteå.

/baklastaren

[peterhummel]

En annan fråga, Leyland Super Hippo exporterades till Australien. Dessa kunde fås med två
boggiealternativ, en tandemdriven, eller en med vad som ibland kallas löpaxel.

De Leylandbilatna jag har haft med att göra har alla varit tandemdrivna men det betyder ju inte att alla var det. Jag tror jag har läst på detta forum att Leyland använde boggier från Timken, men det är jag inte säker på. De brittiska märkena, åtminstone när det gäller tunga lastbilar, förlorade marknadsdel ganska snabbt på sjuttiotalet till amerikanska och andra europeiska bilar. Volvo var storsäljare vid denna tiden, och är fortfarande mycket populära

[Bengt Dahlberg]

För ca 45 år sedan träffade jag en herre som då arbetade hos M https://msverige.se/ (Motor) tekniska avdelning. Han berättade att han tidigare, på 50- eller 60-talet, engagerats av Volvo för att reda ut orsaken till ett haveri eller haverier i Finland av bilar med tandemdrift och med boggilift trots tandemdrift.
Han kom fram till att orsaken till haverierna var att efter en tid hade däcken på de två axlarna olika diametrar vilket medförde att den bakre axeln vid drift på alla axlarna i nedfällt läge medförde att någon del i främre bakaxeln rubbades ur läge med påföljande haveri.
Om ett hjul har diametern 1000 mm tillryggalägger hjulet en sträcka på 3140 mm per varv. Ett hjul med diametern 1002 mm (Alltså en radieskillnad på 1 mm) tillryggalägger 3146 mm per varv. Kanske inte mycket att orda om och däck är ju elastiska men ponera att skillnaderna är större så blir det spänningar i drivlinan där bak.

Såg för några veckor sedan på TV där en bärgning i Örnsköldsviktrakten skedde av en fjärrbil med tandemdrift där tydligen kardanaxeln emellan boggiaxlarna havererat. Jag tänkte genast på vad jag hörde för 45 år sedan.

[Drängen]

Jag har både ägt och kört några tandembilar. Man brukade skifta däck mellan främre och bakre axeln, för att få jämnare slitage, eftersom bakre axeln som regel sliter däcken snabbare. Har däremot aldrig haft några större problem med tandemdrift, tror jag bytte ett lager i bakre medbringaren på den ena. På två av bilarna satt "boggielyft", eller snarare axeltrycksfördelare, som bara funkade när man lagt i mellandiffen. Numera går både Volvo och Scania att få med tandem med lyft på bakre axeln. Sisu har haft det i många år.

[Kjell T]

Däckens rullningsomkrets är inte pii gånger diametern! Tittar man i STRO normerna och räknar utgående från data där kommer man fram till olika resultat för diagonal och radialdäck.

[peterhummel]

Han kom fram till att orsaken till haverierna var att efter en tid hade däcken på de två axlarna olika diametrar vilket medförde att den bakre axeln vid drift på alla axlarna i nedfällt läge medförde att någon del i främre bakaxeln rubbades ur läge med påföljande haveri.

Intressant teori och jag har hört något liknande för länge sedan Jag kunde inte flytande engelska när jag kom hit för femtio år sedan och kanske fick saker och ting om bakfoten. En åkare som hade en tandemdriven Leyland sade att brutna axlar var ett relativt vanligt problem. Anledningen skulle vara att de inte hade någon mellandiff och följaktligen blev det spänningar i hjulaxlarna som ledde till ett och annat axelbrott. Om det är sant eller en skröna vet jag inte, men jag tycker det låter troligt