Ni hao!
Kina på tolv dagar
Snabbfakta om Kina: ca 1,3 miljarder innevånare, har gått om USA som världens starkaste ekonomi. Bränslepriser ca, bensin 7,80 och diesel 8,00 kr. Mycket stor inhemsk marknad=få varumärken från väst. Såg endast 5 Volvo personbilar under hela resan. De är mycket dyra och körs i regel med chaufför. Inga utländska lastbilar. Axeltycket verkar vara ”obegränsat” och det fanns varningsskyltar om högsta tillåta axeltryck på 40 ton. Inga som helst släpvagnar, varken på person- eller lastbilar, däremot semitrailers. Det finns ett omfattande regelverk som styr trafiken men det tror man inte när man rör sig i den. Det är telefonförbud (handhållen mobil) när man kör men det pratas ändå hejvilt. Det är högertrafik men man kan ändå möta bilar i sitt eget körfält. Inte ovanligt med helt mörklagda bilar även på natten. Att köra grensle över mittlinjen är vanligt och likaså att köra om på vilken sida som helst. Utländska körkort gäller ej. De enda trafikregler som fanns, om man nu iakttog hur det kördes: du får inte köra mot rött och inte köra på fotgängare (bara nästan). De vita strecken är inte någon som helst frizon för fotgängarna utan det tutas friskt på dem att hålla sig ur vägen. Det tutas mycket även i övrigt också men utan irritation, mera som en upplysning för att undvika fysisk kontakt. Kina leder ligan om högsta antalet trafikolyckor och ungefär 100 000 personer om året omkommer i trafiken (uppgift från 2011). I Sverige omkring 300. Bilparken mycket modern och förm. i lika eller bättre skick än här och många elfordon av olika slag. Vi såg inga poliser just i aktion men enligt uppgift så är trafikböterna en av statens bästa inkomstkällor. Socialförsäkrigar saknas.
Smogen? I Beijing (Peking) = vidrigt. Svid i halsen och rinnande ögon. Vid koll med några kineser om vad det kände till om Sverige visade det sig att de visste mer om Norge, märkligt nog. Vi har ju betydliget flera starka varumärken än Norge.
Tyngre lastbilar hade vattenkylning på samtliga hjul (trumbromsar) och som användes flitigt då utförslut kunde vara i många mil. I bland när de körde in på ett truckstop stod det ett stort ångmoln runt dem - som ett gammalt ånglok. Här och där fanns även katastroframper (motlut, finns på en bild) där föraren kunde köra in om bromsarna strejkade. Många vägar var avgiftsbelagda.
Infallsresa
Mycket plötsligt dök möjligheten upp att få se Kina inifrån. Föräldrarna till en kinesiska som sedan något år tillbaka är sambo med ett av mina barnbarn kom på idén att bjuda över mig och min dotter på en visit. Visa (kom två dgr innan vi skulle åka) och biljetter fixades och sedan bar det iväg för att lämna fäderneslandet under tolv dygn. Tolv hektiska dygn med mycket resande där hennes föräldrar bestämt sig att vi skull klara av en tripp på dessa dagar som de hade räknat med skulle kräva den dubbla tiden!
Efter ca 240 mil i egna olika bilar, plus hyrda bilar, nattåg och två inrikesflygningar lyckades vi nästan. Invägning av undertecknad före och efter resan visade välgörande på 3 kg minus. I huvudsak befann vi oss i den södra delen av kina i städerna Dali och Kunming och på höjden ca 2 000 m. Vi disponerade en egen nyköpt lägenhet men bodde även på fyra olika hotell. Vi upptäckte då några, för Kina obekanta begrepp som frukost, lunch och värme i bostäderna. En ny revolution i Kina inleddes av min dotter och jag så frågorna löstes efterhand. Kineser arbetar jämt tycktes det.
Vi hann uppleva grottvärldar, båtresor, tempel on mass, marknader, museer (silke, jade m m), Himmelska Fridens torg, Förbjudna staden, muren, OS-arenan från 2008 och mängder av mycket annat. Tillsammans har min dotter och jag ca 2 500 bilder + film från en helt annan värld och en otrolig upplevelse.
/Anders Ason
Foto: Ason och Ulrika Axelsson
(klicka på första bilden)
